God:
- I. i allm. = väl beskaffad, i sin art
god: bonus; probus; g. hustru, g. konung,
talare, fältherre o. s. v. bona uxor, bonus
rex, orator, imperator; g. latinare
latinarum literarum peritus (peritissimus,
scientissimus); g. latin latini sermonis
integritas; incorrupta latinitas; emendatus
sermo latinus; uttrycka sig på g. latin pure
et latine dicere; g. jurist juris
peritissimus; g. kristen pius religionis christianae
cultor, religioni christianae pie deditus;
g. vän bonus amicus (= god, trogen ss.
vän; ngns gode vän alicui l. alicujus
amicus, familiaris l. familiarissimus); goda
seder boni, probi (honesti) mores; g. syn,
goda ögon, öron, godt minne acres oculi,
aures, acris memoria; (acer visus, firma
memoria); godt hufvud bonum,
praeclarum, acre ingenium (mots. tardum i.); goda
anlag bona indoles; godt tillfälle tempus
opportunum; occasio; copia; g. vara merx
bona, proba; godt vin vinum bonum
(generosum, nobile = ädelt, berömdt); godt
väder bona tempestas; godt väglag via
bona, expedita; g. helsa bona valetudo,
firma v.; godt hull opimus, plenus
corporis habitus; g. författning bona
constitutio; befinna sig i g. författning bene
constitutum, comparatum esse; bene se
habere; vara i sin goda rätt bono, optimo,
suo jure facere, tenere alqd; godt arbete
opus accuratum, diligenter perfectum;
lika g. som ngn par alicui; nu äro vi alltså
lika goda jam sumus ergo pares; g. nog
satis bonus; för g. för l. till ngt dignus
meliori fortuna, uxore o. s. v.; melior
quam pro alqo, pro alqa re; för g. till ngn
indignus alqo; g. stil elegans orationis
genus; g. som gull aureus; hålla sig för g. till
ngt infra se, se indignum putare alqd;
taga ngn för g. probare, accipere, non
aspernari, non respuere alqm.
- II.
särskildt:
- 1. om personer och deras egenskaper,
sinnelag m. m.:
- a. = dygdig, rättskaffens,
ädel: bonus (esto bonus miles, tutor
bonus –, Juv.); probus; honestus; sanctus;
g. man vir bonus, honestus, probus, bene
moratus; goda seder, g. karakter boni
(honesti) mores; g. familj gens, familia
honesta; född af g. familj bono, honesto
genere l. loco natus, ortus; en g. gosse puer
probus, honestus, sanctus (dygdig); g.
ordning, tukt honesta, bona disciplina; g. son
pius filius; g. handling bene factum.
- b. = välvillig, vänlig mot ngn l. absolut:
bonus; benignus; beneficus (= välgörande);
facilis (= medgörlig); commodus
(förekommande); indulgens (öfverseende); mitis (=
icke vred, spak); lenis (mild, godlynt);
placidus (from-, godsint); g. emot ngn bonus,
benignus, beneficus in alqm; godt hjerta
benignus animus; göra ngn g. igen placare
alqm; blifva g. igen placari; (mitescere);
icke hafva godt i sinnet male cogitare;
alltför g. nimis indulgens; icke vara g. på ngn
iratum esse, offensum esse alicui; godt
(= vänligt) lynne natura benigna, comis;
mores faciles; du är allt för g. nimis
benignus es; benigne; g. sämja, godt
förhållande gratia; concordia; lägga ett godt ord
för ngn commendare alqm; deprecari pro
alqo; i g. afsigt bono consilio; ett godt lif
(får) vir bonus, placidus ut ovis).
- c.
särskildt märkes: vara så god: tam facilem
se praebere (Hor.), ut faciat alqd; non
gravari (dignari) facere alqd; var så g.
och säg mig dic, si commodum est.
- d.
om personers sinnesstämning = jemn, lugn
(glad): aequus (animus = godt mod, lynne);
bonus; vara vid godt mod aequo l. bono
animo esse.
- e. god man: arbiter;
fiduciarius.
- 2. om saker:
- a. = ljuflig,
behaglig: bonus; jucundus; suavis; dulcis;
laetus; g. mat cibus suavis, jucundus; hålla
godt bord cibo (epulis) exquisito, jucundo
uti; victum jucundum, exquisitum
praebere alicui; lefva gode dagar, hafva gode
dagar bene, jucunde, commode, laute
vivere; rebus secundis, secunda fortuna uti,
frui; göra sig gode dagar genio indulgere;
delicate vivere; se molliter curare;
voluptatibus, jucunditati se dare; goda
underrättelser laeti, boni nuntii; god dag se
Dag 3 b.
- b. = gynsam, fördelaktig,
lämplig, nyttig: bonus; secundus; utilis; aptus;
commodus; opportunus; g. vind ventus
secundus; g. lycka fortuna bona, prospera,
secunda; res bonae, prosperae, secundae;
goda omständigheter rei familiaris status
commodus; mycket goda omständigheter
amplae fortunae, facultates; goda tider
tempora laeta, bona; befinna sig i goda
omständigheter satis locupletem, satis divitem
esse; omnia, quae ad vitae usus
pertinent, cumulata et expleta habere; in
bonis fortunis vivere l. esse; vara glad i den
gode dagen in bonis rebus laetum esse;
fortunae prosperitate grato animo frui (tu
quamcunque deus tibi fortunaverit
horam, grata sume manu, Hor.); godt för
ngn utile alicui; intet är så ondt, att det
ej är godt för ngt nihil tam malum est,
quod non (quin) ad aliquam rem utile
sit; godt tecken signum l. omen bonum,
faustum, secundum, laetum (erubuit: salvus
est – han rodnade: det är ett godt tecken,
Ter.); det är mannen ej godt att vara allena
solitarium l. caelibem vivere viro haud
commodum est.
- c. = riklig, ymnig,
gifvande: bonus; largus; fructuosus; hafva
godt förråd på ngt abundare alqa re
(copiā alicujus rei); goda inkomster largi
reditus; g. rörelse, godt embete quaestus
fructuosus, munus fructuosum, quaestuosum.
- d. = lätt: facilis: det är ej godt att
säga, att förutse dicere, providere haud
facile est; han är ej g. att besegra non facile
vincitur.
- e. = billig: för godt pris, för
godt köp: parvo emere, vendere alqd; fal
för godt köp vilis.
- f. = betydlig, dryg:
bonus; satis magnus; spissus; en g. del
bona pars; ett godt stycke väg aliquantum
viae; en g. timma spissa hora; jag har
väntat en g. timma plenam horam, non minus
horam exspectavi; i g. tid tempore;
mature, tempestive; det är ännu g. tid
etiamnunc satis temporis superest; non opus
est festinato; det är en g. tid sedan –
jamdudum est, postquam (factum est l. est).
- g. hafva (ett) godt öga till ngt l. ngn:
cupere, appetere, petere alqm, alqd; i
fiendtlig mening (= vilja åt, söka att skada):
imminere alicui (exitio alicujus), petere
alqm; – ngn har g. lust libet alicui facere
alqd; (fert animus); godt utseende bona,
honesta, liberalis facies, species; – g. vilja
bona, benigna, benefica voluntas
(voluntate beneficā benevolentia movetur, etiam
si res forte non suppetit, C. de Off. II. §
32), liberalis voluntas (ibdm § 52; jfr Ov.
Met. VIII. 678 nec iners pauperque
voluntas).
- III. absolut l. substantivt
användes neutr. i följande former:
- 1. gå i god för
ngn l. ngt: spondere pro alqo, alqd
futurum esse.
- 2. det goda l. tillsammans med
en genitiv ensamt goda: bonum, honestum
det goda i abstr. mening, det förra i allm.
(mots. malum), det senare i sedlig mening
(mots. turpe); bona (n. pl.), res bonae;
commoda; det högsta goda summum
bonum; det absoluta goda (principen för det
goda) finis bonorum; ett godt samvete är
menniskans högsta goda rectā conscientiā
nihil homini melius est; denna verldens
goda hujus vitae commoda l. bona; dela
med sig af sitt goda med sin nästa bona sua
communicare cum altero, communes
utilitates in medium afferre.
- 3. godt:
- a.
göra (ngn) godt = hjelpa: bene facere,
benigne facere (C. de Off. II. § 52; L. IV.
14; Sa. Cat. III.); absolut: liberalitate,
beneficentia uti.
- b. göra godt (med sakliga
subjekt) = gagna, lisa: prodesse; utilem
esse; juvare (corpus, animum alicujus);
delectare; baden ha gjort honom godt usus
aquarum ei profuit, usu aquarum vires
ejus recreatae, confirmatae sunt, ille
recreatus est; bestraffningen har gjort
(honom) godt castigatio ei (ad mores
emendandos) utilis fuit, castigationis
severitate ejus sunt emendati mores; det gör
godt (i hjertat) att höra omtalas exempel på
ädelt sinnelag juvat (animum) pietatis,
liberalitatis audire exempla; det gjorde godt
att höra bene narras; (beas, Com.); ah, det
gjorde godt quam hoc suave! (C. de Fin. II.
88); quam juvat!; mirum in modum
recreatus sum; (quam me beavit, Com.).
- c. godt: (i uttryck för bifall): recte; bene;
euge; laudo; – age, age sane (= nå väl,
låt så vara); audio (nå väl, i svar på
inkast, som upptagas till bemötande); (godt står
i dessa uttryck på gränsen mellan adj. neutr.
och adverb; jfr göra väl, göra illa, göra nytta,
skada, orätt, rätt o. s. v.).
- d. ngn finner
för godt att göra ngt: alicui placet, libet
facere alqd; alicui videtur, visum est
facere alqd; kom, när du finner för godt
veni, quaeso, quocunque tempore tibi ipsi
placuerit l. visum erit.
- e. det är godt:
bene, recte est, se habet (res); det har
åter blifvit godt dem emellan in gratiam
redierunt; gratia inter eos est
reconciliata; det kan väl blifva godt igen non, si
male nunc, et olim sic erit (Hor.); non
est desperandum, posse res in melius
mutari l. restitui.
- f. göra ngt godt igen:
corrigere (peccatum, vitium); restituere
(sarcire) damnum.
- g. så godt som: fere;
paene; tantum non; instar alicujus; så godt
som intet vix quidquam; så godt som lam
tantum non captus membris.
- h. det
vore godt, att (l. om): utinam (mox
veniat).
- i. det är l. kan vara lika godt: non
opus est; facile carebimus ea re; det kunde
varit lika godt med den utgiften quid opus
fuit isto sumptu?; ista re facile
careremus.
- k. det är så godt (att) vi l. du –,
vi få l. du får (gå l. dyl.), det är ej värdt
att streta emot: eamus, credo; quid
moramur?; eas censeo, suadeo; eundum est;
det är så godt först som sist quid interest
primus (facias) an postremus? faciendum
certe (tamen, aliquando) est.
- l. det är
godt om ngt: (bona), magna copia est
rerum; copia, turba rerum referta sunt
omnia; hafva godt om ngt abundare alqa re;
hafva godt om det (hvardagsuttryck)
locupletem, satis divitem esse; omnia expleta
et cumulata habere (jfr Stå sig godt).
- 4. godo (dativus neutr.):
- a. i godo (afgöra,
bilägga en tvist): cum bona gratia
(componere, transigere alqd); cum bona pace,
sine vi et armis.
- b. med godo:
voluntate; sponte; volens (nolens); vill du ej
med godo, så måste du med ondo si
voluntate non feceris, coactus facies
(faciendum est, sive properabis sive
retractabis).
- c. se ngn till godo: consulere
alicui; prospicere, providere commodis,
saluti alicujus; juvare alqm.
- d. göra sig
ngt till godo: uti, frui alqa re; lucri facere
alqd (N. Thrasyb. I. 3); ad suum usum,
ad suam utilitatem conferre, convertere
alqd; utilitatem capere, percipere ex alqa
re.
- e. ngt kommer ngn till godo:
prodest, utile est alicui (= gagnar, hjelper ngn;
det kom honom till godo, att han studerat
latin profuit illi latine didicisse l. quod
latine sciebat); procedere alicui
(benefacta mea reip. procedent, Sa. Jug. 87);
pervenire ad alqm (= tillfalla ngn;
hereditas ad liberos non pervenit; jfr C. de
Off. III. § 74); cedere alicui; ad alicujus
utilitatem redundare.
- f. vända ngn till
godo: bene vertere (I tänkten ondt mot
mig, men Gud hafver vändt det till godo
quod vos in me male cogitastis, Deus bene
vertit, in meam utilitatem convertit).
- g. räkna ngn ngt till godo: acceptum alicui
referre alqd; i eg. mening och oeg. = räkna
ngn ngt till förtjenst l. ursäkt = laudi
tribuere alicui alqd; excusare alqm alqa re
l. alqd (= anföra till ngns ursäkt; räknas
till godo prodesse, procedere alicui; ngns
tjensteår räknas honom till godo stipendia,
aera procedunt alicui (– qui minores
septem et decem annis sacramento
dixissent, iis perinde stipendia procederent,
ac si septendecim annorum – milites facti
essent, L. XXV. 5. 6; äfven om andra
subjekt: quot dies per dominum mora fuerit,
quo minus vinum degustet, totidem dies
emptori procedent, Cato R. R. 148,
Forcell.).
- h. räkna sig till godo: expensum
referre alicui alqd (ngt af ngn); (velle alqd
sibi deberi); pro merito l. meriti loco sibi
tribuere, sibi vindicare; laudi tribuere;
gloriari alqa re (quod fecit alqd); se
amare propter alqam rem, se amplecti
alqa re (Hor.).
- i. hafva till godo af ngn:
alicui debetur alqd ab alqo; aliquis debet
alqd alicui.
- k. hålla till godo med ngt:
boni consulere, non fastidire, non
aspernari (ngt litet, obetydligt); – patienter
accipere, modice, molliter, aequo animo ferre
alqd (ngt smärtsamt, förödmjukande, ss.
objurgationem, admonitionem); hålla ngn hans
stolthet, sjelfberöm till g. aequo animo ferre
alqm gloriantem, alicujus superbiam (jfr
L. praef. 7 och Hor. Carm. III. 30 sume
superbiam quaesitam meritis).
|
|
|
|
Kommentera