Gifva:
- I. absolut (utan preposition l.
adverb):
- 1. = lemna (i handen), räcka: dare,
porrigere (gif mig boken l. gif hit boken da
mihi l. cedo librum; – manibus date lilia
plenis, Vg.; – g. ngn handen dextram dare
alicui; – date dextras fidemque, – dextra
data fidem futurae amicitiae sancire, L.
I. 58. 7; I. 1. 8).
- 2. i allm., gifva, skänka,
förära (med yttre objekt): dare, donare,
tribuere alicui alqd (satis est orare deum,
qui donat et affert, det vitam, det opes,
aequum mi animum ipse parabo, Hor.);
g. i tillräckligt mått, g. ngn hvad han
behöfver suppeditare; g. ngn ngt i rikt mått
largiri alicui alqd; g. ngn ytterligare ngt
addere alicui alqd; g. ngt i testamente
testamento dare, relinquere, legare alicui alqd;
g. ngn ngt i lån mutuo l. mutuum dare,
commodare alicui alqd.
- 3. synon. med
beskära, förunna (vanl. om inre objekt, med
Gud, lyckan, naturen ss. subjekt); gifva att =
tillstädja, medgifva, låta ske att –: dare,
donare, tribuere, concedere alicui alqd
(Crasso non erepta vita, sed donata mors
videtur; nihil nobis deus ipse dedit
divinius, C.); detta är ej allom g-et l. det är
ej allom g-et att – haec non omnibus data
sunt (C. de Off. I. § 114: non tam est
enitendum, ut bona, quae nobis data non
sint, sequamur, quam ut vitia fugiamus);
non omnibus contingit, ut hoc faciant (non
cuivis contingit adire Corinthum, Hor.);
gifve Gud, att – Deus faciat, ut (vos
salvos videam), utinam (vos salvos videam!);
(jfr largiri med ut, C. de Sen. mot sl.: si
deus mihi largiatur, ut ex hac aetate
repuerascam, valde recusem, och sådana
användningar af dare, som dessa: multi
dantur – unnas – ad studia reditus, C. de
Off. I. § 19; raro illud datur, ut –
förunnas ett sådant fall, att –, C. de Or. II. §
105).
- 4. = bestämma, föreskrifva: g. lagar
leges dare (scribere, ponere); g. ngn att
göra dare alicui, quod agat; praescribere,
qua in re versetur (jfr 9).
- 5. g. ngn
att förstå: significare alicui; monere
aliquem; praescribere alicui; g. (ngn) till känna
certiorem facere alqm, nuntiare alicui;
(med bibetydelse af löfte l. hot) denuntiare
alicui; (om befallningar, påbud) indicere,
edicere.
- 6. med abstr. handlingssubstantiv
(ofta att öfversätta med ett verb), t. ex. g.
ngn slag, stryk verberare, caedere alqm;
(g. ngn på örat colaphum impingere alicui);
g. ngn en befallning, ett uppdrag imperare,
mandare alicui; g. ngn underrättelse
nuntiare alicui; certiorem facere alqm;
gifva ngn svar, råd, tillrättavisning
respondere l. responsum dare alicui; consilium
dare alicui; objurgare, castigare alqm;
g. ngn förtroende af ngt committere,
credere alicui.
- 7. = uppställa, meddela
(medgifva) ngn ngt (t. ex. exempel, föredöme, val):
dare, proferre, proponere, edere
(exemplum proponere, edere, statuere,
prodere; exemplo esse alicui; optionem dare
alicui, utrum malit liber esse an servus);
g. ngn tre dagars betänketid tres dies ad
deliberandum dare (concedere) alicui; g.
(uppställa) en förklaring af en sak alqo
modo interpretari alqd; interpretationem
afferre, proponere; g. ngn ett vitsord
testimonium dare, tribuere alicui; g. prof på
ngt specimen dare, edere alicujus rei; g.
ngn bevis på sin högaktning quanti faciat
alqm, re declarare.
- 8. = tillskrifva ngn
ngt (g. ngn äran, förtjensten l. skulden för
ngt): alqd alicui dare, tribuere laudi,
vitio dare, vertere; culpam conferre in alqm.
- 9. = bereda, skaffa, förorsaka, ingifva ngn
ngt, förorsaka ngt: dare, praebere alicui
alqd, t. ex.: g. ngn tröst consolari alqm;
g. ngn hopp spem dare, facere, ostendere,
injicere alicui; g. ngn anledning till ngt
causam, (ansam), materiem alicui dare
(reprehendendi l. ad reprehendendum (jfr
Anledning); g. ngn anstöt offendere alqm
(jfr Anstöt); g. ngn att göra negotium dare
alicui; occupare alqm; med bibetydelse af
oroa: negotium exhibere, facessere alicui;
exercere alqm (g. ngn att göra = hålla
ngn varm); g. utslag i en sak ad rem
momentum habere, plurimum valere,
efficere.
- 10. = betala, erlägga, g. ngn hvad
rätt är, hvad honom tillkommer: solvere,
reddere (tribuere, praebere) alicui alqd;
g. ngn hans lön mercedem solvere,
reddere, (pendere) alicui; g. ränta mercedem
pendere; (a mercenariis opera exigenda,
justa praebenda, C.); huru mycket har du
g-it för den kappan quanti istud emisti
pallium?; jag vill ej g. en skilling för ditt
lif vitam tuam cassa nuce non emerim
(empsim), Pt.
- 11. = inbringa, afkasta:
ferre, efferre (agri fertiles plus efferunt
quam acceperunt, C.; säden g-er 12:te
kornet seges fert cum duodecimo, id.); huru
mycket g-er sysslan quantum ex munere tibi
redit?; quantum ex munere quaestum
habes l. tibi paras?
- 12. = bestå, bekosta:
dare, praebere, edere (convivium, ludos,
munus).
- 13. = uppföra (ett skådespel):
fabulam dare.
- 14. = återgifva,
öfversätta: interpretari, t. ex. modestia gifves
(på grekiska) bäst med εὐταξία modestiam
optime interpretere (dixeris) εὐταξίαν.
- 15. = afsända (dare tabellario) bref, blott
i part. gifven, -et, t. ex. gifvet Stockholm –
dabam Holmiā.
- 16. särskildt märkes pass.
gifvas = stå att finnas, vara till: esse,
inveniri; det g-es en Gud est Deus; det
tredje (fallet) g-es icke tertium nihil
inveniri potest; nihil tertium est (Sen.; C.);
det g-es de, som tro – sunt, qui credant;
det kan ej g-as ngt större nöje nihil potest
esse jucundius l. an ulla potest major esse
delectatio?; det g-es fall, då – est, ubi
(– istud valeat, C. Tusc. V. § 23);
incidunt causae l. tempora, quum –; det g-es
intet skäl till att – non est, cur l. quod.
- II. med predikatsnomen l. dyl. uttryck: g. ngn
lös, fri: mittere, dimittere, missum
facere alqm; custodiā l. vinculis liberare
alqm; in libertatem restituere alqm;
libertatem dare alicui; g. tappt manus dare
alicui, victum se fateri; g. ngn förlorad
de alqo desperare; (salutem), de salute
alicujus desperare; g. på båten abjicere,
deponere, ponere, relinquere alqd.
- III. med prepositioner l. adverb:
- 1. g. ngn
an: indicare, nomen alicujus deferre (se
Angifva).
- 2. g. bort: (alii) dare, largiri;
handlöst g. bort temere, inconsulte
abjicere, profundere.
- 3. g. efter: cedere,
concedere (alicui); vinci (se pati); g. efter
för ngns önskan morem gerere alicui,
obsequi alicui.
- 4. g. emellan: interdare
(nihil interdo, ciccum non interduim, Pt.).
- 5. g. ifrån sig (släppa):
- a. om personer:
reddere, mittere.
- b. om saker: reddere,
mittere, remittere (muriam r-t testa).
- c. särskildt = kräkas: revomere, evomere.
- 6. g. igen:
- a. i allm.: reddere (reponere,
rependere alicui alqd).
- b. = vedergälla
ngn: par pari reddere; quod quis meruit,
rependere, retribuere; parem gratiam
referre alicui.
- 7. g. in:
- a. läkemedel: dare,
praebere (medicamentum), ingerere,
ministrare.
- b. = g. ngn ngt i sinnet:
injicere alicui alqd (t. ex. cupiditatem,
religionem); subjicere alicui, admonere alqm
(quid dicat); mentem alqam alicui dare;
hvem har g-it dig in, att du skulle söka
konsulatet quis tibi suasit, quis te (in hanc
mentem) induxit l. impulit, ut
consulatum peteres?; quis te consulatum petere
jussit? (jfr Ingifva).
- 8. g. med sig:
cedere; concedere; vinci (pati se vinci l.
superari).
- 9. g. omkring (mat):
circumferre.
- 10. g. på ngn (hvardagsuttryck):
plagas ingerere alicui; verberare alqm
(äfven i oeg. mening om skarpt klander).
- 11. g. till:
- a. = lägga till, g. till på köpet:
addere, adjicere alqd (pretio).
- b. =
efterskänka, tillgifva, förlåta: remittere
alicui (poenam); ignoscere alicui, concedere,
condonare.
- c. g. till ett skri, anskri:
clamorem tollere, edere.
- 12. g. tillbaka:
reddere, remittere, restituere alqd alicui.
- 13. g. upp:
- a. = anmäla: edere,
profiteri.
- b. = lemna, öfvergifva:
relinquere, deponere, ponere, abjicere (spem,
cogitationem rei).
- c. g. upp sin stat
(staten): cedere bonis; decoquere.
- d. =
utspy: evomere, revomere.
- 14. g. ut:
- a. penningar: pecuniam solvere; g. ut
penningar på ngt impendere p. in alqd;
(effundere, profundere utkasta).
- b. g. ut
en förordning: edere; edicere (ut);
edictum proponere.
- c. g. ut en bok: edere
(in vulgus).
- d. g. ngn l. ngt ut för ngt:
simulare, mentiri alqd esse alqd;
vendere alqd pro alqa re.
- 15. g. öfver:
vomere; ructare.
|
|
|
|
Kommentera