Anledning:
- a. = tecken, utsigt (grund för
slutsats l. misstanke): signum, indicium,
vestigium, suspicio; på blotta a-r fälla ngn
ex suspicionibus condemnare alqm; efter
all a. misslyckas företaget probabile est, rem
secus eventuram esse.
- b. = närmast
verkande, föranledande orsak, så i objektiv
mening (orsak), som i subjektiv = skäl l.
svepskäl: causa, materies, locus; ansa (=
förevändning); (initium, principium
begynnelse); occasio, temporis opportunitas (=
tillfälle); causa adjuvans l. proxima = yttre,
närmaste a., i mots. till ratio ab ipsa (rei)
natura profecta; causa principalis, ultima
= inre, yttersta orsak (C. de fato cap. 18);
tillfällig a. causa fortuita; en obetydlig,
oväntad a. parva, exigua, insperata causa
(res); jag blef dertill en oskyldig a. per me,
non culpā meā factum est [innocens
hujus rei causa (auctor) fui]; ortus rei i
mots. till ratio rei; i a. af = propter, ob
(causā rei): i a. af konungens död äro
teatrarne stängde: propter regis mortem
theatra clausa sunt; i a. af ditt löfte tuo
promisso motus, adductus, allectus (fretus);
i a. häraf ob hanc rem; quod quum ita
sit –; det är ingen a. att befara non est,
quod timeas; det är all a., saknas ej a. att
befara magnae sunt causae timendi; det
är all a. att förmoda vix potest dubitari;
det finnes ingen a. till misstanke non habet
locum suspicio, nulla est suspicio; gifva
a. till ngt (i rent objektiv men.): causam
esse rei (haec belli causa fuit; haec belli
causae ferebantur voro de föregifna a-na);
ofta med ensamma verb: gifva a. till
förhoppning, misstanke, fruktan spem afferre
(C. de Am. § 68), movere, suspicionem
movere; gifva ngn a. till tadel o. s. v.
ansam dare, praebere sermonum (prat,
sladder), ad reprehendendum; timorem
injicere alicui, locum dare reprehensioni l.
reprehensoribus; söka a. till ngt materiem
(belli) quaerere (L.); ansam quaerere;
causas (quas interponat, quibus utatur)
conquirere, anquirere; få l. taga sig a.
causam rei nancisci, habere (Cato sic
abiit e vita, ut causam moriendi se
nactum esse gauderet, C. Tusc. I. § 74; –
ne ipse se diligens hanc causam habeat
ad injuriam, de Off. III. § 31); causa (re,
ansa) uti: häraf tog han sig a. att bestraffa
ynglingen hac re admonitus, motus, hoc
usus aditu (anknytningspunkt) puerum
objurgavit; af detta fel tog han sig a. att
fordra köpets återgående hujus vitii causa
interposita emptionem redhiberi postulavit
(jfr C. de Off. III. § 41); – jag begagnar
mig af den a., dagen l. tillfället erbjuder (till
att uttrycka min tacksamhet) hujus temporis
occasione, opportunitate usus –.
|
|
|