Anledning:

  1. a. = tecken, utsigt (grund för slutsats l. misstanke): signum, indicium, vestigium, suspicio; på blotta a-r fälla ngn ex suspicionibus condemnare alqm; efter all a. misslyckas företaget probabile est, rem secus eventuram esse.
  2. b. = närmast verkande, föranledande orsak, så i objektiv mening (orsak), som i subjektiv = skäl l. svepskäl: causa, materies, locus; ansa (= förevändning); (initium, principium begynnelse); occasio, temporis opportunitas (= tillfälle); causa adjuvans l. proxima = yttre, närmaste a., i mots. till ratio ab ipsa (rei) natura profecta; causa principalis, ultima = inre, yttersta orsak (C. de fato cap. 18); tillfällig a. causa fortuita; en obetydlig, oväntad a. parva, exigua, insperata causa (res); jag blef dertill en oskyldig a. per me, non culpā meā factum est [innocens hujus rei causa (auctor) fui]; ortus rei i mots. till ratio rei; i a. af = propter, ob (causā rei): i a. af konungens död äro teatrarne stängde: propter regis mortem theatra clausa sunt; i a. af ditt löfte tuo promisso motus, adductus, allectus (fretus); i a. häraf ob hanc rem; quod quum ita sit –; det är ingen a. att befara non est, quod timeas; det är all a., saknas ej a. att befara magnae sunt causae timendi; det är all a. att förmoda vix potest dubitari; det finnes ingen a. till misstanke non habet locum suspicio, nulla est suspicio; gifva a. till ngt (i rent objektiv men.): causam esse rei (haec belli causa fuit; haec belli causae ferebantur voro de föregifna a-na); ofta med ensamma verb: gifva a. till förhoppning, misstanke, fruktan spem afferre (C. de Am. § 68), movere, suspicionem movere; gifva ngn a. till tadel o. s. v. ansam dare, praebere sermonum (prat, sladder), ad reprehendendum; timorem injicere alicui, locum dare reprehensioni l. reprehensoribus; söka a. till ngt materiem (belli) quaerere (L.); ansam quaerere; causas (quas interponat, quibus utatur) conquirere, anquirere; få l. taga sig a. causam rei nancisci, habere (Cato sic abiit e vita, ut causam moriendi se nactum esse gauderet, C. Tusc. I. § 74; – ne ipse se diligens hanc causam habeat ad injuriam, de Off. III. § 31); causa (re, ansa) uti: häraf tog han sig a. att bestraffa ynglingen hac re admonitus, motus, hoc usus aditu (anknytningspunkt) puerum objurgavit; af detta fel tog han sig a. att fordra köpets återgående hujus vitii causa interposita emptionem redhiberi postulavit (jfr C. de Off. III. § 41); – jag begagnar mig af den a., dagen l. tillfället erbjuder (till att uttrycka min tacksamhet) hujus temporis occasione, opportunitate usus –.
  1. (Kommentera) Kommentera
Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!