Ställa:

  1. I. absolut l. med lokala adverb:
    1. 1. i allm.: ponere, collocare, locare, statuere alqo loco; s. försåt insidias ponere, struere; s. nät plagas tendere; s. ngns horoskop sidus alicujus natalicium notare (C.); s. borgen, säkerhet vades dare; satis dare; s. vitnen testes dare, praebere, producere; s. karl (i sitt ställe) vicarium dare, (locare); s. soldater milites dare, (conferre), praebere; s. möte constituere cum alqo; se Stämma.
    2. 2. = rigta: dirigere, tendere; s. bågen arcum dirigere; s. färden någonstädes hän iter dirigere alqo; intendere alqo; jfr Ställa till.
  2. II. s. så l. så (inrätta, ordna): comparare; ordinare; instituere; constituere; styra o. s. efter behag ut libet, ex arbitrio omnia regere et constituere; han har s-t allt på bästa sätt omnia optime constituit; allt är väl s-dt omnia bene comparata sunt, bene se habent; huru är det s-dt? quomodo est l. se res habet?; quo loco res est?; så som det nu är s-dt ut nunc res sunt; är det så s-dt? sicine est? sicine agis?; med mig är det väl, illa s-dt mecum bene, incommode actum est (C. de Am. c. 3), mihi male, inique, bene comparatum est; jfr Ställa till, om.
  3. III. s. högt, lågt:
    1. a. i verkligheten: parvo, amplo (summo, infimo) loco ponere; högt s-d (vanl. uppsatt) person homo illustris, princeps.
    2. b. i omdömet: multum, non multum tribuere alicui; magni, parvi facere alqm.
  4. IV. med prepositioner:
    1. 1. s. an, se Anställa.
    2. 2. s. bort: seponere; amovere.
    3. 3. s. bredvid: juxta ponere; oeg. = adaequare, comparare alicui.
    4. 4. s. efter: postponere.
    5. 5. s. fram: proponere, proferre (exempla).
    6. 6. s. för: opponere (januae sellam); proponere; s. för ngns ögon ante oculos alicujus ponere, proponere, oculis alicujus proponere.
    7. 7. s. före:
      1. a. = Föreställa, Förehålla.
      2. b. = Föredraga.
    8. 8. s. i: (ponere alqo loco); s. i vrån in angulo ponere, consistere jubere; s. i ett skåp in armario reponere; s. i utsigt för ngn ostendere alicui alqd; s. i ordning disponere, ordinare, digerere.
    9. 9. s. in:
      1. a. eg.: reponere.
      2. b. = Inställa.
    10. 10. s. mot: opponere; adversarium dare alicui.
    11. 11. s. om: curare.
    12. 12. s. på:
      1. a. en plats: ponere alicubi; s. på marken humi ponere; s. hvart på sin plats suo quidque loco ponere, disponere; s. på vakt custodem, in statione ponere.
      2. b. oeg.: s. på framtiden: in spem futuri temporis facere, constituere alqd; s. sitt hopp på ngn spem ponere, collocare in alqo.
    13. 13. s. till:
      1. a. absolut: facere, parare, creare; hvem har s-t till detta? quis hoc designavit?; s. till oreda, träta turbas, lites creare (parĕre); s. till ledsamheter för ngn molestias creare (facessere, exhibere) alicui; s. till gästabud convivium parare, comparare.
      2. b. s. väl illa, till: bene, male (res) comparare, (constituere).
      3. c. s. (= rigta, skicka) ngt till ngn: convertere preces, verba, orationem ad alqm; epistolas mittere, dare ad alqm; inscribere alicui.
      4. d. s. ngn till ansvar för ngt: rationem exposcere ab alqo alicujus rei.
      5. e. s. till rätta:
        1. α. ngt: componere, expedire rem.
        2. β. ngn: in jus vocare, adducere alqm; accusare alqm alicujus rei; – i allmännare mening = exprobrare alicui alqd; expostulare cum alqo alqd l. de alqa re.
      6. f. s. tillfreds se Tillfredsställa.
      7. g. s. (vanl. sätta) ngn till ngt: ponere, constituere alqm (custodem).
    14. 14. s. tillsammans: comparare, componere.
    15. 15. s. undan: summovere; seponere.
    16. 16. s. under: subjicere, supponere.
    17. 17. s. upp: en bildstod l. dyl.: ponere statuam, imaginem; s. upp i ordning disponere; ordine ponere; ordinare; s. upp soldater ordinare, disponere milites; s. (ɔ: sätta) upp en här exercitum parare, comparare, colligere; conducere (värfva); s. upp exempel, bevis exempla, argumenta ponere, afferre, proferre; s. upp ett påstående dicere, decernere, contendere (yrka) alqd; s. upp en fordran postulare; s. upp ett förslag rationem exponere; s. upp vilkor condiciones ponere, proponere, ferre, statuere; s. upp ett ämne, en fråga rem ad disputandum, quaestionem (alqd, de quo audire l. disputari velit) ponere.
    18. 18. s. ut: exponere; proponere (tabulam domi p., C.).
    19. 19. s. öfver: anteponere alqm alicui; jfr Föredraga.
  1. (Kommentera) Kommentera
Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!