Draga, v. tr.: (under ordets transitiva
betydelse anföras äfven sådana absoluta, d. v.
s. objektlösa, användningar, för hvilka ett
transitivt förhållande ligger till grund, ss.
draga i ngt, in på ngt, plåstret drager o. dyl.):
- I. utan adverbial l. prepositional bestämning:
ducere (synonymt med föra, leda, härleda,
uppdraga); trahere (synonymt med släpa);
rapere, vellere (synon. med rycka); ferre
(synon. med bära); stringere (= stryka;
draga åt, d. ut); sål.
- 1. i eg. uttryck: d. anden,
spiritum ducere; respirare; d. börda, plåga
ferre onus; conflictari dolore; d. en bricka
på ett spelbräde calculum ducere,
subducere; d. = stryka en knif cultrum
stringere, acuere; d. = bära kläder veste uti,
vestem gerere; d. en linie, ett streck, en mur,
graf o. dyl. ducere lineam, murum,
fossam; d. lott sortem ducere; d. lott om ngt
sortiri alqd; d. not linum trahere; d.
svärdet (knifven; d. blankt) gladium stringere,
destringere, nudare; d. vagn l. ngn, ngt i
vagn currum ducit, trahit equus; alqm
curru vehit equus; plåstret d-r trahit
(materiam, Ce.).
- 2. oeg.:
- a. d. misstanke
suspicari; d. försorg, omsorg curare (alqd);
curam gerere (alicujus rei).
- b. =
medtaga (förråd), förbruka; kosta: sådant (ett
sådant lefnadssätt is victus cultusque) drager
sumptus maximos desiderat, sumptuosus
est, magno constat; ugnen d-r mycket ved
plurimum ligni capit l. consumit.
- II.
med prepositioner, som styra kasus, eller i
oäkta sammansättning med partiklar
(prepositioner ss. af, till, adverb ss. upp, fram):
- 1. af:
- a. i allm.: d. ngt af; d. ngt af ngt:
abstrahere, detrahere (t. ex. pellem, personam,
pileum capiti).
- b. d. kläder af (sig):
exuere se veste; exuere vestem (poet.).
- c. d. af från ett antal l. en summa
deducere; exsecare (Hor.).
- d. d. nytta af
ngt: utilitatem ducere, (vanligare)
capere, percipere ex l. de re.
- e. d. slutsats:
conjecturam facere, capere, (aliquid c-ā
trahere) ex, de re; concludere, conjicere,
conjectare de, ex re.
- 2. d. afsides:
seducere.
- 3. d. bort: abstrahere,
abducere; d. bort ngns uppmärksamhet abducere,
avocare animum, mentem alicujus.
- 4. d.
efter sig: afferre, causam, fontem alicujus
rei esse, l. heldre med omvänd konstruktion:
sequi, consequi; lätja d-r efter sig många
laster inertia multorum vitiorum fons et
causa (mater) est l. inertiam multa vitia
sequuntur l. consequuntur.
- 5. d. fram:
producere, protrahere; excitare; eruere;
d. fram exempel proferre exempla; d. fram
i dagen, röja in lucem proferre,
protrahere, aperire, patefacere (scelus,
maleficium, auctorem sceleris o. dyl.); d. fram
ss. vitne testem excitare; d. fram till
värdighet o. d. producere ad dignitatem,
excitare e tenebris (C.); promovere (Pn.).
- 6. d. för, d. ngt för ngt: obducere
(velum ori); tegere, obtegere rem re.
- 7.
- a. d. i ngt, ngn i ngt: trahere alqd (t.
ex. catenam); prehendere, reprehendere
pallium alicujus, pallio alqm (ngn i
manteln); vellere barbam alicui l. alicujus (ngn
i skägget).
- b. d. ngn (ned) i djupet, i
förderfvet praecipitem, in abruptum, in
perniciem trahere (sorbere) alqm.
- 8. d. ngt
i tvifvelsmål: dubitare de re; d. i
betänkande att dubitare facere alqd.
- 9. d.
ifrån:
- a. i rent materiel mening:
abstrahere, avellere, detrahere, deripere alqd
re l. a, de re.
- b. d. ngt från en summa:
deducere, demere.
- c. d. ngn från ett
tillstånd, en tanke, en sysselsättning: trahere
(alqm longe ab incepto, Sa.); abducere
alqm (a negotiis, a rebus gerendis, a
malis cogitandis); avocare alqm, animum l.
mentem alicujus ab alqa re.
- 10. d.
igenom:
- a. ngt igenom ngt: trajicere,
transmittere.
- b. = flygtigt l. i allmänhet
genomgå (genomse, genomläsa) ngt:
percurrere alqd.
- 11. d. in:
- a. i egentligaste
mening: intro trahere, perducere, rapere;
d. in säd (sädesstack) frumenta, fruges in
tecta inferre, percipere, condere.
- b. =
insuga: imbibere, bibere.
- c. = d. åt sig,
inskränka: adducere, contrahere (vela,
cupiditates).
- d. d. in på ngt: minuere,
contrahere (sumptus).
- e. d. in =
förtjena: quaerere, parare, mereri
(pecuniam).
- f. d. ngn in i = inveckla ngn i ngt:
implicare alqm alqa re; ad partes, ad
societatem rei perducere alqm, traducere
alqm.
- 12. d. inför rätta, domare: in jus
vocare, trahere, rapere.
- 13. d. i sär:
diducere, divellere.
- 14. d. jemnt:
- a. eg.
om dragare: pariter trahere, ferre
(jugum).
- b. oeg. = förlikas: inter se
consentire; concordes esse; de d. ej jemnt
inter eos parum convenit; dissident omni
vita.
- 15. d. lös: distrahere.
- 16. d. med
(sig):
- a. eg.: secum trahere; d. med sig i
förderfvet in perniciem (cadentem)
trahere comitem alqm; (multorum traxit
ruinam ejus casus, T.).
- b. = medföra:
afferre (jfr draga efter sig).
- 17. d. ned:
detrahere (pileum de capite, de solio
sedentem); deducere (naves in mare); d. ned
ngn = beröfva ngn hans värdighet l.
anseende: loco dejicere alqm, detrahere (de
laude, de rebus gestis, famae alicujus).
- 18. d. på:
- a. d. klädesplagg på, på sig:
induere vestem, se veste, alicui vestem;
inducere (soccos, Su.).
- b. d. ngn på sin
sida: ad se, ad suas partes trahere,
traducere, perducere alqm; sibi adjungere,
sibi conciliare alqm.
- c. d. misstankar på
ngt, d. farhåga: suspectum habere alqm,
alqd; timere incipere, pertimescere,
extimescere.
- d. d. misstankar på sig; d.
uppmärksamheten, allas blickar på sig: in
suspiciones incidere (Lacedaemoniorum, N.);
suspiciones movere; omnium ora, oculos,
mentes, animos in se convertere, vertere
(jfr draga öfver sig).
- e. d. vexel:
- α. eg.:
på ngn i. e. lemna anvisning på ngn för
betalnings utbekommande: solvere pecuniam
ab alqo.
- β. oeg. = taga med i
räkningen ss. sitt, hoppas på ngt: rationem
ducere rei; spe praecipere alqd (futura på
framtiden); in alqo, in alqa re spem
ponere, collocare.
- 19. d. sönder:
distrahere; divellere.
- 20. d. till:
- a. = d. åt:
astringere, restringere.
- b. = d. fram
till: (vi) trahere, protrahere alqo.
- c.
d. till stacken, till boet: ad acervum trahere,
comportare; domum instruere.
- d. d. till
sig, i materiel mening: attrahere (magnes
ferrum).
- e. d. till ngt, till sig = locka,
förmå till ngt: trahere, ducere, invitare,
allicere, rapere ad alqd, ad se [(omnis
virtus) ad se allicit et attrahit C. de
Am. § 50; omnes trahimur et ducimur
ad scientiae cupiditatem; ad eas res
hominum natura nullo invitata emolumento
rapitur; duci ad cupiditatem scientiae
summorum virorum est; utilitas ad se
rapere, honestas contra ad se revocare
videtur, C. de Fin. V. § 48. 49; de Off. I.
§ 1S. 9]; omnium animos, studia allicere
d. allas hjertan l. sympatier till sig; sibi
adjungere, sibi conciliare, in partes
trahere, traducere, perducere aliquos.
- f. d.
sig ngt till minnes: reminisci, recordari;
in memoriam revocare alqd.
- 21. d.
tillbaka: retrahere; revocare.
- 22. d.
tillsammans: colligere; contrahere
(exercitum).
- 23. d. undan: subtrahere;
subducere, retorquere (ab ictu).
- 24. d. upp:
- a. eg.: extrahere (aquam ex puteo; rete
e mari); evellere (luto plantam, Hor.);
educere.
- b. = uppföda, -fostra:
educere; educare.
- c. = d. fram i verlden:
excitare (e tenebris), producere (ad
dignitatem).
- 25. d. ngn l. ngt ur ngt:
eripere, eximere.
- 26. d. ut:
- a. eg.:
extrahere, educere (gladium), evellere
(spinas); eruere; stringere, destringere
gladium, cultrum.
- b. d. ut på tiden, d. ut
på tiden med ngt: ducere tempus, bellum.
- 27. d. åt:
- a. astringere, restringere.
- b. d. åt sig: adducere, contrahere
(brachium; a. habenas).
- 28. d. öfver:
- a. eg.:
inducere alicui alqd l. alqd alqa re; d.
kappan öfver hufvudet caput pallio
obvolvere, tegere.
- b. oeg.: d. öfver sig l.
(mera sällan) ngn annan ngt: contrahere
(malum; damnum; numinis iram alicui);
conciliare (sibi odium, patriae servitutem).
|
|
|
|
Kommentera