Ansvar: ratio = a. som kräfves af ngn, hvartill ngn står; auctoritas = att gälla ss. upphofsman l. tillstyrkare till ngt; onus, periculum a. hvari ngn står; culpa, fraus; noxa, noxia; poena = skuld l. straff, som faller på l. drabbar ngn; således: ställa, fordra ngn till a. (att såsom brottslig anses och straffas) för ngt rationem rei exposcere, reposcere ab aliquo l. poscere, postulare (arcessere) alqm de re; äfven culpae, vitio, crimini dare alicui alqd; stå i (uppbära, taga på sig, ikläda sig) a. sustinere, suscipere, recipere grave onus (C. de Off. III. § 6); periculum rei l. ensamt rem praestare; du står i a. för dina underlydandes ej blott handlingar, utan ock ord inferiorum tibi (praetori) non solum facta, sed etiam dicta praestanda sunt; hos ngn alicui; ministros imperii tui sociis praestas (C.; jfr Ansvara); på mitt, ditt a. periculo meo, tuo; undandraga, afsäga sig a-t för ngt auctoritatem rei defugere; nullam suam ejus rei culpam esse testari; lägga på ngns a. injungere alicui onus, officium; taga på sitt a. in se recipere, suscipere; a-t härför hvilar på honom illius culpa est; ille auctor (artifex) est, in culpa est, in noxa est; noxa, culpa est penes illum; laga a. fraus (ast quid turbassitur in agendo, fraus actoris – i. e. den föredragandes – esto, C. de Leg. III. § 11. 42); culpa: senatori, qui nec aderit, aut causa aut culpa esto (i. e. stånde laga a. för uteblifvandet, om ej han gitter anföra laga förfall, ibm § 11); vare a. samma eadem fraus l. poena esto; res fraudi est alicui; frikännas från a. culpa liberari, absolvi; noxae eximi; utsätta strängaste a. poenam gravissimam proponere; vid strängaste a. förbjuda gravissima poena sancire; hans a. blir stort, drygt graves poenas dabit, subibit.