Föreställning:
- 1. = bildlig framställning:
- a. af bildande konst: adumbratio; imitatio;
(konkret) imago, signum.
- b. på scenen:
adumbratio, imitatio (veritatis, rei verae);
scenisk f. fabulae (mimi) actio;
spectaculum; gifva en f. på teatren fabulam dare,
agere.
- 2. = förmaning, tillrättavisning:
monitio (quasi lenior objurgatio, C.);
admonitio; göra ngn f-r om ngt amice,
graviter (vänligt, allvarligt) monere;
objurgare, accusare, incusare alqm de
negligentia, alicujus negligentiam;
exprobrare alicui negligentiam; lyssna till ngns,
göra afseende på ngns f-r monentem
audire; quae (quis) monetur ab alqo, audire;
monenti obsequi; monitionibus alicujus
moveri; på ngns f. monente alqo.
- 3. f.
om en sak (att föreställa sig ngt):
- a. (synon.
med tanke, begrepp): cogitatio [f. ss. förmåga
l. akt; i den förra betydelsen kan äfven
animus, mens, sensus användas; cogitatione
l. animo fingere alqd; cogitatione
facilius quam re (i verkligheten) hae res
separari possunt; hoc majus est, quam ut
hominum possit sensu aut cogitatione
comprehendi (de Or. III. § 21); stå, träda
inför ngns f. animo l. menti alicujus
obversari o. dyl.]; antecapta rei informatio;
notio; cognitio, perceptio – filosofiska
uttryck – för föreställning ss. akt l. produkt –
hos C. gr. κατάληψις l. ἔννοια –; animi
complicatam – dunkla – notionem evolvere, C.
de Off. III. 76; species, forma likaledes
blott filosofiska uttryck för f. ss. produkt
(tankebild); jfr excute intelligentiam tuam, ut
videas, quae sit in ea species, forma,
notio boni viri (C. de Off. III. § 81); sensa,
cogitata (n. pl.; sensa animi exprimere
dicendo, C.); medfödda f-r innatae in
animis rerum notiones, Tusc. I. § 57;
dunkel f. suspicio; göra, bilda sig en f. om en
sak rem animo l. cogitatione fingere,
effingere, informare (jfr Föreställa sig); på
förhand göra sig en f. om en sak rem
animo, cogitatione praecipere; göra sig en f.
om hela storheten, vidden af en sak rei
magnitudinem animo complecti; icke hafva ens
en f. om en sak quid sit, ne suspicari
quidem, nihil de re suspicari; hafva en
dunkel f. om en sak quid sit, suspicari tantum;
få en f. om ngt suspicari (non modo – jag
vill ej säga – videre, sed suspicari, C. de
Or. I. § 136); göra sig en högre, en
öfverdrifven f. om en sak majus, nimium
quiddam de re suspicari (C. de Or. III. § 15);
öfverträffa ngns f. exspectationem alicujus
superare; nöden öfvergår all f. miseria
omnium ingenia (i. e. förmåga att upptänka
l. uppfinna) exsuperat (Sa.); tanta est
miseria, quanta ne cogitatione quidem fingi
l. ne cogitari quidem possit; kan man göra
sig en f. om en större oförskämdhet quid
cogitari aut fingi potest impudentius?
- b. (syn. med mening, omdöme): opinio
(subjektiv f. – metus est opinio impendentis
mali, aegritudo praesentis; omnium
perturbationum causa est in opinione, C.);
grundlös f. vana, levis opinio; falsk f.
error; opinionis error; falsa opinio (taga
från ngn, utrota o. s. v. den falska f-n, att
errorem alicui eripere, ex animo
evellere, exstirpare, tollere, imminuere
errorem, quod putat sibi ab omnibus
invideri); hopens f-r vulgi opiniones;
communis sensus (se Föreställningssätt); hysa
en f. att opinari, putare, habere
opinionem, esse alqd; hafva en riktig l. oriktig
f. om en sak recte, falso sentire, judicare
de alqa re; många hysa förvända f-r om
gudarne multi de diis prava sentiunt (C.);
(om romerske senaten har blott den gjort sig
en riktig f., som sagt den vara en församling
af konungar senatum qui ex regibus
constare dixit, unus veram speciem Romani
senatus cepit, L. IX. 17. 14); en inrotad f.
inveterata opinio; öfverträffa ngns f.
opinione majorem esse; motsvara ngns f.
praeceptae l. anteceptae opinioni respondere;
det finnes intet folk, som ej gjort sig
förtroget med en viss f. om gudar nulla est gens,
cujus animum nulla imbuerit deorum
opinio; ingifva ngn en f. persuadere alicui;
in opinionem adducere alqm, opinionem
praebere, afferre alicui; ngn är fången i
en f. opinio tenet alqm; det var en allmän
f. att (Antonius var alldeles obildad) magna
erat opinio, (Antonium omnis
humanitatis expertem esse); i den f-n ea opinione
adductus, motus o. d., quum sibi
persuasisset – o. d.
|
|
|