Lägga: ponere, locare, collocare;
sternere (utbreda, belägga):
- I. absolut: l. grund
fundamentum ponere, locare, jacere; l.
väg, golf, gata viam munire; pavimentum,
viam (silice) sternere; l. ägg ova ponere
(ova edere, eniti värpa ägg); l. ett barn
cubitum deducere, in lecto ponere.
- II. med prepositioner:
- 1. l. af: ponere
(vestem, vitia kläder, fel); seponere (l. undan,
afsides); reponere (l. in).
- 2. l. an se
Anlägga; l. an med bössan collineare.
- 3. l.
bort: ponere, deponere (de manibus alqd;
vitia; studium).
- 4. l. emellan:
interponere; l. fingrarne emellan = parcere,
indulgere (peccantibus); leniter agere.
- 5. l. fram: proponere; l. fram bevis
proferre (signa, argumenta).
- 6. l. för ngn:
proponere (rem vobis proponam: vos
judicatote; condicionem – vilkor, val; jfr
Förelägga); l. mat för ngn cibum alicui
apponere, ministrare; l. bevis, fakta för ngn
exponere rem alicui; l. för ngns fötter ante
pedes alicujus ponere, deponere, abjicere
(C. de Off. III. § 58); l. ett godt ord för
ngn commendare alqm; deprecari pro alqo.
- 7. l. i ngt: in (arca, cista) ponere,
deponere, reponere; särskildt:
- a. l. i land:
appellere ad litus, navem ad litus (jfr
Land, Landa).
- b. l. i hop: componere,
complicare.
- c. l. i förvar: condere,
reponere.
- d. l. i ordning: componere;
disponere; ordinare (jfr Ordning).
- e. l.
i rad: ordine disponere, digerere;
ordinare.
- f. l. i dagen:
- α. om yttre objekt:
illustrare; patefacere, aperire (consilia
alicujus).
- β. en egenskap: ostendere;
praestare (om god egenskap, C. de Or. II.
§ 242); uti (virtute; elucet in alqo
virtus).
- 8. lägga in:
- a. eg.: inserere,
immittere (= infoga, insticka, inkasta) in
aliquam rem, per fenestram; reponere (l. in
= i förvar – in arcam, in thesaurum; in
– för – hiemem fructus); condere (närmast
= reponere); condire (in oleo, in aceto);
l. in en ansökan l. skrifvelse i allm. till en
myndighet libellum mittere ad senatum,
magistratum; libello adire alqm; l. in om
ngt libello petere alqd; jfr Inlägga; l. in
en klädning complicare, contrahere.
- b.
oeg.: l. in en mening i ett ord vim verbo
subjicere, tribuere; l. in förtjenster om
fäderneslandet de patria bene mereri; l. in
kraft i sitt föredrag pondus verbis addere;
l. in besättning på ett ställe urbi
praesidium imponere; praesidium collocare
alicubi.
- 9. l. ned:
- a. eg.: ponere (arma;
alqd de manibus); deponere (alqd – i
förvar – apud alqm; in publicum – i
statskassan).
- b. l. ned en verksamhet, ett yrke
l. embete: ponere, vanligare deponere
(artem, artificium; imperium, C. de Off. I.
68); reponere (caestūs artemque r., Vg.);
omittere (obsessionem); abdicare
magistratum, se magistratu.
- c. l. ned en
process, ett anspråk: desistere causā; de jure
suo cedere; postulationem omittere,
relinquere; l. ned sin röst suffragium non
ferre.
- d. l. ned kostnad l. arbete på ngt:
ponere pecuniam, sumptum, operam,
tempus in alqa re; locare, collocare
pecuniam, studium, curam o. d. in re;
conferre curam, laborem ad, in rem;
consumere tempus in re.
- 10. l. om:
- a. =
insvepa i ngt: involvere alqm, alqd alqa
re.
- b. l. om ngn = piska ngn:
verberare alqm, verbera infligere alicui.
- c. l. om = på nytt belägga l. ordna:
reponere; renovare (viam, pavimentum –
gatan, golfvet).
- 11. l. på:
- a. i allm. och eg.:
imponere (alqd in mensam, in rogum;
onus alicui; vulneri fomenta; manum in
capite alicujus); admovere pectori, ad
pectus manum.
- b. admovere manum
rei, attingere rem = l. hand på, tillgripa.
- c. l. besvär, arbete, skuld på ngn:
laborem imponere, injungere alicui; culpam
conferre in alqm, tribuere alicui.
- d.
l. vigt på ngt:
- α. syllabam acuere (= l.
tonvigt på en stafvelse); verbis pondus
addere (med eftertryck uttala).
- β. l. vigt
på en sak: multum tribuere rei, magni
facere rem; alqd in magno discrimine
ponere (L. praef. 1); jag l-r ej vigt på,
om – eller mea quidem nihil interest
(equidem nihil puto interesse), utrum – an.
- e. l. ngt på minnet, hjertat: memoriae
mandare, animo infigere alqd).
- f. l. ngn
ngt på hjertat: alqm monere, commonere
de alqa re, ut l. ne faciat alqd (jfr Hjerta).
- g. l. på (priset) = pretium augere,
pretio addere; l. till på hullet corpore augeri;
opimiorem, habitiorem fieri.
- h. l. på
en kalf o. d.: summittere (Vg. Ecl. 1;
pecori s. habendo, Vg. Georg. III. 159).
- 12. l. till:
- a. i allm.: ad rem, alicui rei
adjicere alqd (quis scit, an adjiciant
hodiernae tempora summae crastina Di
superi?, Hor.), addere; subjungere;
admovere (aurem ad januam, ad papillam
infantem).
- b. l. till med ett fartyg:
navem appellere (ad litus).
- c. l. till på
priset: pretium augere.
- d. l. ngn ngt
till last: alicui dare, tribuere alqd vitio,
crimini, culpae (se Last).
- e. l. till sides:
seponere.
- 13. l. undan: seponere.
- 14. l. under:
- a. i eg. men.: supponere,
subjicere alqd alicui rei (capiti pulvinum,
cortinae ignem).
- b. l. en mening under
ord: verbis subjicere sententiam.
- c. l.
under sig, under sitt välde: suo imperio
subjicere, sub suam (populi) potestatem
redigere; occupare.
- 15. l. upp:
- a. i allm.:
exponere, in mensa apponere alqd.
- b. = uppfästa hår, klädning o. d.:
colligere, recolligere (comam, vestem).
- c. l.
upp en bok: suo sumptu edere; jfr
Förlägga.
- d. l. upp (= samla) penningar:
reponere, colligere, coacervare pecuniam;
(rem facere).
- 16. lägga ut:
- a. i allm.
och eg.: exponere (in sole, ad solem) alqd.
- b. l. ut nät, snaror: plagas, retia,
laqueos ponere (C. de Off. III. 68); insidias
ponere, facere, struere alicui.
- c. =
utvidga (en klädning): laxare, laxiorem
reddere.
- d. l. ut penningar: pecuniam
expendere, repraesentare, för ngn pro alqo,
alicujus nomine.
- e. = förklara, utreda,
vidlyftigare framställa: explicare;
exponere; interpretari; dilatare et explicare (C.
de Or. I. § 163).
- f. l. ut från land:
solvere (e portu); navem deducere.
- 17. l.
vid:
- a. eg.: apponere (alqd rei, ad rem,
juxta rem); applicare, admovere ad rem
(operi, ad opus manum; ad ubera
infantem).
- b. l. vigt vid ngt se 11. d.
- c. l. ngt vid sig: moveri alqa re.
- 18. l.
å:
- a. l. å daga: ostendere; praestare
(liberalitatem, justitiam); uti (justitia); se
Ådagalägga.
- b. l. å sido: seponere (eg.);
– ponere, omittere (studium, curam).
- 19. l. öfver: superimponere, superponere
alicui rei alqd.
|
|
|
|
Kommentera