Ordning:

  1. 1. eg. det sätt, hvarpå föremål äro sammanstälda l. följa på hvarandra: ordo, series; soldaternes, ordens o. militum, verborum ordo; agminis ordo (marschordning; acies slagtordning); i o., i bestämd o. (berätta, uppställa) ordine, certo ordine (narrare, disponere); iakttaga en o. ordinem servare, conservare, sequi; störa, rubba o-n ordinem, rem perturbare, turbare; utom o-n extra ordinem; dernäst i o-n deinceps; nu följer i o-n att tala om välgörenhet deinceps de beneficentia dicendum est l. sequitur, ut de beneficentia dicendum sit; den förste i o-n primus.
  2. 2. = tur, plats i en ordning: ordo; locus; vices; kalla hvar och en fram i sin o. ordine vocare viros; suo quemque loco vocare; det är i sin o. rectum est, par est; det hade varit mer i sin o. rectius, verius, aequius (C. de Am. § 15) fuerat, fuit.
  3. 3. = klass, afdelning: (ordo); af första, andra o-n primarius; secundarius; ett snille af en högre o. majus quoddam ingenium; pligter af en lägre o. secunda quaedam officia (C.); kolonnordning genus (ordo) columnarum.
  4. 4.
    1. a. = ordnadt, redigt, färdigt skick: (ordo est compositio rerum aptis et accommodatis locis, C. de Off. I. § 142); bringa ngt i o. ordinare; componere; disponere; in ordinem adducere, redigere (L.); sätta i o. (skick) constituere (rem numariam, militarem – penningeväsendet, försvarsväsendet; jfr Ordna); göra ngt i o. (beredskap) alqd parare, instruere; vara i o. paratum, instructum, perfectum esse; hafva ngt i o. paratum, instructum, perfectum habere alqd; hålla i o. diligenter curare.
    2. b. i subjektiv mening = ordentlighet, iakttagande af o.: ordo; ordinis conservatio; modestia (m. est scientia earum rerum, quae agentur aut dicentur, loco suo collocandarum, C. de Off. I. l. c.); diligentia; iakttaga o. ordinem adhibere (ibdm cap. 3); hålla till, vänja vid o. ad ordinem, ordinis conservationem, diligentiam assuefacere, cogere; hafva sinne för o. diligentiae amantem, diligentem esse.
  5. 5. naturens (tingens) o.: natura; rerum natura; naturae lex, necessitas; enligt naturens o. lege nascendi (superstites liberos optamus, Sen. Cons. ad Marc. c. X); förändra naturens o. naturam ipsam mutare; en högre tingens o. major quaedam natura.
  6. 6. o. i menskliga förhållanden, sedlig (samhällig) o.:
    1. a. ss. faststäld lag, bestående sed l. författning: mos; disciplina; lex; institutum; husets o. domestica disciplina (vigebat in ea domo patrius mos et d.); samhällets o. disciplina, mos civitatis (mos civilis; instituta civilia, C. de Off. I. § 148); god o. bonus mos; incorrupta, integra disciplina (nihil reliquum erat prisci et integri moris, T. Ann. I. 4); upprätthålla (den bestående) o-n i ett land disciplinam regere, tueri; leges, reipublicae statum tueri, conservare; enligt gammal o. vetere more l. instituto, disciplina (C. de Off. I. § 129); (den bestående) o-ns vänner qui leges l. disciplinam civitatis, qui quietum rei publicae statum salvum esse volunt, cupiunt; upprätthålla, rubba den bestående o-n disciplinam civitatis, rempublicam tueri, conservare, labefactare, turbare; införa en ny tingens o. omnia novare, commutare; under den gamla tingens o. vetere rerum statu; (in) vetere republica; önska den gamla o-n tillbaka vetera requirere.
    2. b. = tillstånd af, iakttagande af (sedlig) ordning (tukt, disciplin, lugn, laglydnad): modestia; moderatio; ordinis conservatio; (quies, otium); status; det råder en god o. omnia composita, quieta sunt; det råder bland stadsbefolkningen, soldaterna en utmärkt o. summa est oppidanorum, militum modestia; hålla o. disciplinam regere, tueri; hålla i, till o. (i styr) coercere; återställa o-n res turbatas componere; upprätthålla den offentliga o-n, o-n på ett ställe populum coercere; providere, cavere, ne quid turbetur; iakttaga, hålla o. modeste agere, se gerere; nihil turbare; o-n blef ej störd nihil turbatum est; för god o-s skull ne quid turbaretur, contra morem (bonum) fieret; det hör till god o., strider mot god o. ad bonum morem, bonos mores pertinet, a bono more abhorret; decet, par est, rectum est; non decet, non convenit; o-ns väktare quorum est providere, ne quid turbetur in civitate; (legum custodes); all o. var upplöst omnia erant dissoluta, perturbata; summa erat licentia.
  1. (Kommentera) Kommentera
Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!