Ordning:
- 1. eg. det sätt, hvarpå föremål
äro sammanstälda l. följa på hvarandra:
ordo, series; soldaternes, ordens o. militum,
verborum ordo; agminis ordo
(marschordning; acies slagtordning); i o., i bestämd o.
(berätta, uppställa) ordine, certo ordine
(narrare, disponere); iakttaga en o.
ordinem servare, conservare, sequi; störa,
rubba o-n ordinem, rem perturbare,
turbare; utom o-n extra ordinem; dernäst i
o-n deinceps; nu följer i o-n att tala om
välgörenhet deinceps de beneficentia
dicendum est l. sequitur, ut de
beneficentia dicendum sit; den förste i o-n primus.
- 2. = tur, plats i en ordning: ordo;
locus; vices; kalla hvar och en fram i sin o.
ordine vocare viros; suo quemque loco
vocare; det är i sin o. rectum est, par est;
det hade varit mer i sin o. rectius, verius,
aequius (C. de Am. § 15) fuerat, fuit.
- 3. = klass, afdelning: (ordo); af första, andra
o-n primarius; secundarius; ett snille af en
högre o. majus quoddam ingenium; pligter
af en lägre o. secunda quaedam officia (C.);
kolonnordning genus (ordo) columnarum.
- 4.
- a. = ordnadt, redigt, färdigt skick:
(ordo est compositio rerum aptis et
accommodatis locis, C. de Off. I. § 142);
bringa ngt i o. ordinare; componere;
disponere; in ordinem adducere, redigere
(L.); sätta i o. (skick) constituere (rem
numariam, militarem – penningeväsendet,
försvarsväsendet; jfr Ordna); göra ngt i o.
(beredskap) alqd parare, instruere; vara i
o. paratum, instructum, perfectum esse;
hafva ngt i o. paratum, instructum,
perfectum habere alqd; hålla i o. diligenter
curare.
- b. i subjektiv mening =
ordentlighet, iakttagande af o.: ordo; ordinis
conservatio; modestia (m. est scientia earum
rerum, quae agentur aut dicentur, loco
suo collocandarum, C. de Off. I. l. c.);
diligentia; iakttaga o. ordinem adhibere
(ibdm cap. 3); hålla till, vänja vid o. ad
ordinem, ordinis conservationem,
diligentiam assuefacere, cogere; hafva sinne
för o. diligentiae amantem, diligentem
esse.
- 5. naturens (tingens) o.: natura;
rerum natura; naturae lex, necessitas;
enligt naturens o. lege nascendi
(superstites liberos optamus, Sen. Cons. ad
Marc. c. X); förändra naturens o. naturam
ipsam mutare; en högre tingens o. major
quaedam natura.
- 6. o. i menskliga
förhållanden, sedlig (samhällig) o.:
- a. ss. faststäld
lag, bestående sed l. författning: mos;
disciplina; lex; institutum; husets o. domestica
disciplina (vigebat in ea domo patrius
mos et d.); samhällets o. disciplina, mos
civitatis (mos civilis; instituta civilia, C.
de Off. I. § 148); god o. bonus mos;
incorrupta, integra disciplina (nihil
reliquum erat prisci et integri moris, T. Ann.
I. 4); upprätthålla (den bestående) o-n i ett
land disciplinam regere, tueri; leges,
reipublicae statum tueri, conservare; enligt
gammal o. vetere more l. instituto,
disciplina (C. de Off. I. § 129); (den bestående)
o-ns vänner qui leges l. disciplinam
civitatis, qui quietum rei publicae statum
salvum esse volunt, cupiunt; upprätthålla,
rubba den bestående o-n disciplinam
civitatis, rempublicam tueri, conservare,
labefactare, turbare; införa en ny tingens o.
omnia novare, commutare; under den gamla
tingens o. vetere rerum statu; (in) vetere
republica; önska den gamla o-n tillbaka
vetera requirere.
- b. = tillstånd af,
iakttagande af (sedlig) ordning (tukt, disciplin, lugn,
laglydnad): modestia; moderatio; ordinis
conservatio; (quies, otium); status; det
råder en god o. omnia composita, quieta
sunt; det råder bland stadsbefolkningen,
soldaterna en utmärkt o. summa est
oppidanorum, militum modestia; hålla o.
disciplinam regere, tueri; hålla i, till o. (i styr)
coercere; återställa o-n res turbatas
componere; upprätthålla den offentliga o-n, o-n
på ett ställe populum coercere; providere,
cavere, ne quid turbetur; iakttaga, hålla o.
modeste agere, se gerere; nihil turbare;
o-n blef ej störd nihil turbatum est; för
god o-s skull ne quid turbaretur, contra
morem (bonum) fieret; det hör till god o.,
strider mot god o. ad bonum morem,
bonos mores pertinet, a bono more
abhorret; decet, par est, rectum est; non
decet, non convenit; o-ns väktare quorum
est providere, ne quid turbetur in
civitate; (legum custodes); all o. var upplöst
omnia erant dissoluta, perturbata;
summa erat licentia.
|
|
|