Hjerta:

  1. 1. i egentligaste mening: cor; h-t klappar (pickar, slår) cor micat, salit, palpitat; h-ts slag pulsus cordis; räkna h-ts slag momenta cordis numerare; så länge mitt h. slår – dum vivam et spirabo –; pilen sitter i h-t cor sagitta confixum l. transfixum est; h-t stannar, brister cor torpescit, (rumpitur).
  2. 2. = bröst l. ”den del deraf, hvarest hjertats slag höras”: pectus; trycka ngn till sitt h. ad pectus premere alqm; bära ett foster under sitt h. ventrem ferre; parturire.
  3. 3. i allm. = det inre (innersta) och väsentliga af en sak (lifvet och lifsfunktionernas medelpunkt): caput (caput est artis decere, C.); penetralia, sinus (in p-bus, in sinu urbis i h-t af staden, Sa., L.); venae, viscera, nervi [reipublicae, causae; principia – inledningarna – non extrinsecus alicunde quaerenda, sed ex ipsis visceribus causae sumenda sunt; loci (communes) proprii causarum et inhaerentes in earum nervis esse debent, C. de Or. II. § 318; III. § 106; periculum inclusum in venis et visceribus rei publicae, C.]; oftast att öfversätta med adjektiven medius, intimus, interior, t. ex. i h-t af landet in media civitate (in medio umbilico Graeciae, L. XLI. 23); detta är h-t af frågan hoc est illud, quod rem continet, quod causam facit; tränga in i h-t af saken penitus se in causam insinuare; (in ipsam totius rei disputationem paene intimam pervenire, C. de Or. I. § 96).
  4. 4. smekord: mitt h., mitt lilla h.: corculum; mi anime; vita mea l. vita (Ppt).
  5. 5. i andlig men.:
    1. a. i allm. själ ss. känsla, sinnelag, tycke, (sinnesstämning): cor (nästan blott i uttrycket: cordi est alqd alicui, synon. med curae est alqd alicui = ngt ligger ngn om h-t – ut fiat alqd, quale sit alqd –; ngt ligger ngn mer, mindre om h-t magis l. minus cordi est alicui; sällan i annan förbindelse, t. ex. cor spectantis tetigisse querella, Hor.); pectus (hjertelag; pectus facit eloquentem, Qu.; pectus amici apertum videre – läsa i hans h. – et ostendere suum – låta honom läsa i sitt h., öppna sitt h. för ngn; toto pectore amare – af allt, hela sitt h. –, C.); sensus; i allm. animus: h-ts tankar animi sensa, sententiae, consilia; yppa sitt h-s tankar för ngn animi (intima) consilia aperire alicui; af h-t ex animo; ex animi sententia; vere (in amicitia nisi – apertum pectus videas – nihil exploratum habeas, ne amare quidem et amari, quum, id quam vere fiat, ignores, C. de Am. § 97); älska af allt sitt h. penitus amare; önska af h-t, af allt h. vehementer, valde, magnopere optare, cupere; röra, beveka ngns h. movere, commovere, permovere animum alicujus; tala till h-t ad animos movendos accommodare, admovere orationem; (orator sensus pertractet, venas teneat hominum); det gick honom till h-t, djupt till h-t movit, tetigit, momordit, sollicitavit animum alicujus; altius in animum penetravit; det svider, skär mig i h-t (att se, höra o. d.) doleo, crucior, animi l. animo angor, (quum video; miseret me illius); det ligger som en sten på mitt h. onus Aetnā gravius sustinere videor; animus meus l. mihi contrahitur; ngn blifver lätt om h-t (en sten faller från hans h.) magna cura l. sollicitudine levatur aliquis; alicujus animus diffunditur, relaxatur; med tungt (sorgbundet) h. tristi, contracto animo; med lätt h. remisso, curis relaxato animo (curis expeditus, Hor.); med tacksamt h. grato animo; öppna sitt h. (= yppa sina tankar för ngn, se ofvan pectus) animi sensus aperire alicui (animi secreta communicare cum alqo).
    2. b. = sinnelag mot ngn: animus: öppna sitt h., hafva h. för ngn (= ömma för ngn, med välvilja omfatta ngn) non aspernari alqm; non alienum a se putare alqm, alqd; alicujus rebus adversis dolere, prosperis gaudere (contrahi, diffundi); benevolum l. benignum se praebere alicui; alicujus misereri; sluta sitt h. till för ngn alqm aspernari; a se alienum putare, nec bonis rebus alicujus nec malis moveri; ad preces alicujus obsurdescere; ett godt, varmt, ömt h. animus benignus, benevolus, humanus, mollis, tener (C. de Am. § 48); humanitas (non commoveri morte amici non fuit humanitatis tuae – stred mot ditt goda h., ibdm § 8); en man med h. vir bonus, humanus, benignus; ett ädelt h. animus probus, honestus, liberalis; ett troget h. fidus, constans animus; en menniska utan h. homo durus et quasi ferreus quidam (de Am. § 48); inhumanus; humanitatis expers; det hedrar både hans förstånd och hans h. et prudentis ingenii et liberalis (probi) animi est; ingen vet, hvad som bor i hans h. quid animo (pectore) clausum teneat, omnes celat; Gud ser till h-t quid quisque animo clausum teneat l. abdita mentis consilia Deus videt; ransaka sitt h. animi sensus l. animum excutere, explicare (C.); jag har ej h. att göra det non possum animum inducere, ut id faciam; har du haft h. att göra det tune id facere potuisti?; – vända sitt h. till ngn animum ad alqm applicare; skänka ngn sitt h. animum dare (reddere återgifva, Hor.) alicui; capi ab alqa, amore alicujus (incipere amare aliquam); se dare alicui; hon har mitt h. (fäst) illius totus sum; illi me totum dedi; me tenet (captum, vinctum, Tib.); fånga ngns h. capere alqm (Ppt. I. 1. 1); mitt h. är fritt amore vacuus, amoris expers sum; integer sum (Hor. Carm. II. 4. 22); vinna ngns h. sibi conciliare alqm, animum alicujus devincire; kär för ngns h. carus animo alicujus (Sa.); de blifva l. äro ett h. och en själ unus efficitur (est) ex duobus (C.); firma inter se devincti sunt societate.
    3. c. lägga ngn ngt på h-t: alqm monere alqd, l. de re l. ut faciat alqd; animo alicujus infigere alqd; lägga ngt på h-t animo suo infigere, (imprimere), mandare alqd, in animum demittere alqd.
    4. d. = mod i vissa uttryck: hafva h. i bröstet, hafva h-t på rätta stället: fortem, forti animo esse; animo constare; hit hör ock uttrycket: h-t satt uppe i halsgropen på honom pavor pulsans cor hauriebat (Vg.); totus tremebat, trepidabat.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Donera Bitcoins! Bitcoin-adress: bc1qrjh4udzaukdh3r844d7chp7pxy0kd2znl2ua9f