Förelägga:
- 1. i eg. men.: proponere, (ante
alqm, ante oculos alicujus ponere) alqd;
om rätter: apponere, ponere, ministrare
alicui alqd (oftare lägga före eller för).
- 2.
- a. f. ngn en fråga: ponere alicui alqd
in quaerendo, in percunctando,
quaestionem ponere alicui (jfr C. de Or. II. § 2;
quaestiunculam ponere alicui, ibdm I. §
103; dicere se de alqa re audire velle;
quaerere, percontari alqd, l. c.).
- b. f.
ngn en sak, om hvilken man fordrar hans
utlåtande: rem exponere alicui; rem
deferre ad alqm, de re ad alqm referre (de
Or. I. § 239); docere alqm de re (ibdm
II. § 101; III. § 50).
- 3.
- a. = bestämma,
utsätta, föreskrifva tid, sätt o. s. v.: f. vilkor
condicionem ponere, proponere, ferre
(offerre), statuere; f. ngn val optionem dare,
praebere alicui (utrum pacem an bellum
velit – valet mellan fred och krig); f. ngn en
viss tid diem dicere, praescribere alicui
(ante quam res perfici debeat); diem necis
destinare alicui; menniskan är förelagdt en
gång dö och sedan domen homini est a Deo
datum (ea lege natus homo est), ut
moriatur (mori debeat) et mox judicium
subeat (subire); (debemur morti nos
nostraque).
- b. = ålägga, föreskrifva:
praescribere, praecipere; (om domstol) edicere;
rätten förelade honom att möta trettionde
dagen derefter praetor edixit, ut ad
tricesimum diem adesset.
|
|
|