Föreläsa:
- 1. = uppläsa för ngn: recitare;
legere (tabulas recitare inför domstol f.
handlingar; Crassus tribus lectoribus tres
Bruti de jure civili libellos legendos
dedit, C. de Or. II. § 223).
- 2. = diktera
ngt, som skall läras utantill, enligt bruket i
grekiska och romerska skolor: dictare;
prodocere (Hor. Ep. I. 1. – haec Janus
summus ab imo prodocet, haec recinunt pueri
dictata senesque; jfr Plato, Prot. c. 15).
- 3. grammatiskt (i. e. filologiskt) f. en
författare l. öfver en författare h. e. uppläsa
(deklamera) en text och till uppläsningen anknyta
språkliga, retoriska, estetiska och historiska
förklaringar: praelegere (med denna
inskränkning – till filologisk föreläsning – det rätta
tekniska och klassiska ordet, fastän det,
naturligt nog, ej förekommer förr än i
silfveråldren; det är för öfrigt ej inskränkt till rent
akroamatisk undervisning, ss. man ser af Qu.
I. 8, 13 ff.: in praelegendo grammaticus –
partes orationis sibi reddi desideret et
pedum proprietates – deprehendatque,
quae contra legem loquendi posita sunt –,
doceat tropos omnes, schemata, figuras –
praecipue vero infigat animis, quae in
oeconomia virtus –, quid personae cuique
convenerit, quid in sensibus laudandum,
quid in verbis; his accedet enarratio
historiarum et cet.; jfr II. 5. 3 ff.; Suet.
Gramm. 1; Q. Caecilius primus Virgilium –
praelegere coepit, ibdm 16); legere et
commentari (Su. l. c. 2); legere et
enarrare; (disserere, Su. ibdm 2. 4 i slutet).
- 4. i allm. i föredrag (i akroamatisk form)
undervisa i ett ämne, framställa ngt:
tradere (artem), praecipere (artem, de arte),
praecepta dare, scholam habere (de alqa
re l. arte – alla dessa uttryck om
undervisning i system l. lära); docere
(grammaticam, Su.); exponere [om historiska
föreläsningar; f. öfver svenska historien res gestas
pop. Suecani auditoribus (publicis
scholis) exponere].
|
|
|
|
Kommentera