Föregå:
- 1. i rummet: praeire, anteire,
praecedere, praegredi; konsuln föregicks af
liktorer consulem antecedebant (L. III. 26),
ante consulem ibant lictores, consul
lictores habebat l. cum lictoribus prodibat;
tåget föregicks af musik cornicines agmen
ducebant; hären föregicks af rytteriskaror,
af budskickningar, som skulle uppvigla
befolkningen praemissi erant equites, praemissi
erant nuntii, qui homines concitarent;
hans rykte hade föregått honom fama
praegressa erat; haud ignotus aderat, sed
jam famā notus.
- 2. i tiden:
- a. =
inträffa förut: praecedere, antecedere
(omnibus, quae fiunt, causa antecessit, C.);
antegredi (quidquid decet, id tum
cernitur, quum antegressa est honestas, C.);
ante fieri, geri; de puniska krigen
föregingos af de samnitiska ante Punica bella cum
Samnitibus bellatum erat, bella gesta
erant; hans tal föregicks af en lång tystnad
ante illius orationem longum silentium
fuit; låta f. praemittere.
- b. = försiggå,
vara å färde: geri; agi; fieri; under det
detta föregick dum haec geruntur; vi
anade, hvad som föregick derinne, men kunde ej
se det quid intus ageretur, suspicabamur,
videre non poteramus; en strid l. rörelse
föregick i hans inre animus in diversas
sententias distrahebatur l. vehementer
commovebatur.
- 3. f. ngn med godt l. dåligt
exempel: exemplum honestum l. virtutis,
exemplum malum l. vitii proponere,
(edere, prodere) alicui; exemplo suo ad
virtutem ducere, hortari, excitare, ad
vitia inducere; virtutum (vitiorum)
auctorem esse alicui.
|
|
|
|
Kommentera