Hand: manus:

1. I. i allm. (och eg.): manus (hela h-n, utan bibetydelse); flata h. palma; öppna, sluta h-n manum explicare, comprimere; knutna h-n pugnus (pugillus); knyta h-n pugnum facere, (manum comprimere); gifva ngn ett slag med knuten h. pugno caedere alqm; en h. full af ngt pugillus alicujus rei; baksidan (afvigan) af h-n aversa manus; lägga h-n på ngt manum admovere l. imponere alicui rei; med l. i h-n taga ngt manu prehendere; manu l. in manum capere, sumere alqd; leda vid h-n manu ducere; högra, venstra h-n dextra, sinistra (manus); räcka ngn h-n, taga ngn i h-n (helsa medels handtag) manum porrigere, dare alicui, dextram alicujus sumere, dextram dare alicui, dextrā datā salutare, (dextram jungere dextrae, Vg.); tvätta h-na l. sig om h-na manus lavare; kyssa ngn på h-n manum alicujus osculari; med h-na på ryggen rejectis manibus; med bakbundna h-r manibus post terga revinctis.
2. II. särskildt och oeg.:
   1. 1. i uttryck för omedelbar närhet (i tid och rum) l. förhållande i rum: på högra, venstra h-n dextrā, sinistrā l. laevā; på högra h-n hade vi Corinthus, på den venstra Megara dextra erat Corinthus, laeva Megara; sitta på ngns högra h. ad dextram alicujus sedere; vara för handen, nära för h-n instare; esse; här är ingen fara för h-n nihil (instat, imminet) est periculi; under förhandenvarande omständigheter hoc rerum statu, his temporibus, hoc tempore (nu), illo tempore et c. (då); – vara till hands adesse; praesto esse (om personer); suppetere; paratum, praesto, in promptu esse (om saker); der var ingen till hands, som kunde förbinda såret nemo erat l. aderat, qui vulnus obligare posset; jag hade ej något bättre då till hands non habebam, quod darem melius; [dedi, ut (l. quale) potui, non ut volui].
   2. 2. i uttryck för gifva, emottaga, spörja, lofva o. dyl.: gå ur hand i hand per manus tradi; gifva ngn ngt på h. praesens et (tanquam) in manum dare alicui alqd; med fulla h-r plenis manibus (manibus date lilia plenis, Vg.); med frikostig, karg h. larga, parca manu; gifva ngn med varm h. (i mots. till lemna i arf l. genom testamente) ipsum, vivum dare; suppeditare (quas copias proximis et suppeditari aequius est et relinqui, eas transferunt ad alienos, C. de Off. I. § 44); lofva med h. och mun dextram fidemque dare alicui; gifva ngn h-n på ngt dextra data confirmare (sancire) alqd; hafva ngt af säker h. (a) certo auctore comperisse alqd; gifva vid h-n monere, significare; declarare, ostendere; utgången gaf vid h-n exitus ostendit, declaravit; undersökning gaf vid h-n – quaerentibus apparuit –.
   3. 3. i uttryck för besittning l. rätt att förfoga öfver ngt: pant i handom pignus quod manu tenetur; det går af h. i mun labore non quaeritur plus, quam quantum ad victum quotidianum suppetat; lemna ngt i ngns h-r alicui, alicujus fidei committere, credere, tradere alqd; det är i mina h-r in mea manu l. potestate est; råka i ngns h-r, i h-na på ngn in alqm incidere (C. de Off. II. 3); in manus, potestatem alicujus venire, incidere; råka i goda h-r in bonum et fidelem hominem (tutorem o. s. v.) incidere; vara i goda h-r bene, diligenter servari, (curari, administrari, om göromål, uppdrag); (apud alqm, alicujus tutelā) salvum, in tuto esse; komma ngn till handa ad alqm pervenire, venire; hålla ngn ngt till handa servare alqd alicui; låta ngt gå sig ur h-na mittere, dimittere alqd (t. ex. occasionem rei gerendae); det står i Guds h. in Dei manu (situm) est; hafva fria h-r liberum esse; vanl.: integrum est alicui alqd, in alicujus potestate est (quid facere velit, faciat necne – att göra och låta); lemna ngn fria h-r alicujus arbitrio permittere rem (i saken) l. quid facere velit; binda ngns h-r (circumscribere alicujus libertatem); certa lege, certis praescriptis astringere alqm; praescribere alicui, quid faciat; hafva sina h-r bundna lege alqa aut promisso teneri, impediri, quominus quod velit faciat; vara på egen h. non esse sub custode l. moderatore; sibi ipsum moderari, sui juris esse (nare sine cortice, Hor.); stundom blott = solum esse; sedan vi kommit på egen h., på tu man h. postquam soli inter nos eramus –; arbitris remotis; fatta sitt beslut på egen h. ipsum l. sua sponte constituere, decernere.
   4. 4. i fråga om att hjelpa, biträda, tjena med ngt: gå ngn till handa adesse, ministrare, ministrum se praebere alicui (C. de Or. I. § 198); gå ngn till handa med råd, upplysningar consilio adesse alicui, consilio juvare alqm; consilii sui copiam praebere alicui; gå ngn till handa med juridiska upplysningar in jure cavere alicui; hålla ngn ngt till handa suppeditare (vendere, venale offerre) alicui alqd; räcka ngn en hjelprik h. operam, auxilium offerre, praebere alicui.
   5. 5. i fråga om sällskap, förening: gå h. i h. comites, socios ire; una ire; h. i h. med sedeslösheten gick sorglösheten vitiorum comes erat securitas (quanta vitia, tanta erat securitas); – vandra genom lifvet vid ngns h. cum alqo junctam vitam transigere; begära ngns h. alqam petere uxorem, in matrimonium, alicujus condicionem petere; gifva sin h. åt ngn nubere alicui; gifva ngn sin dotters h. filiam despondere, desponsare, (nuptum) dare alicui.
   6. 6. i uttryck för handling, verksamhet, förvaltning:
      1. a. särskildt med afseende på det sätt, hvarpå handen föres l. arbetar: lätt h. facilis, expedita (mots. impedita) manus; känna ngns h. (= handstil) alicujus manum agnoscere, cognoscere; en vacker h. bona, nitida scriptura; skicklig, konsterfaren h. manus sollers, perita; vara snäll i sina h-r manus sollertes, faciles habere; teckna på fri h. libere designare (nihil habentem, ad cujus similitudinem dirigat manum, C. Or. cap. 2); dikta (ljuga) på fri h. libere fingere, confingere.
      2. b. i allm.: lägga h. vid arbete manum admovere operi, ad opus accedere, aggredi; sitta med h-na i kors l. i skötet manus compressas tenere, manibus compressis sedere, desidere; han fick ej lägga sista h-n vid sitt arbete extrema manus non accessit operi; hafva ngt för h-r agere alqd, in alqo opere aut negotio versari; hafva ngt under h-r in manibus habere alqd (est in manibus alqd); parare alqd; hafva ngt om h-r administrare, curare alqd; taga ngt om h., taga h. om ngt suscipere alqd, curam, tutelam rei; recipere alqd; hålla sin h. öfver ngt tueri alqd, praeesse alicui rei; (videre, providere, ut, ne – fiat); taga sin h. från ngn deserere, derelinquere alqm; hafva sin h. med i spelet alicujus rei (gerendae) participem esse, partem habere; (alqa re implicitum esse); lefva af sina h-rs arbete manu victum quaerere; manuum mercede inopiam tolerare; ngns h-rs verk opera alicujus; quae quis (manuum) opere effecit; hafva rena h-r sanctas, puras, abstinentes manus habere (C. de Off. I. § 144); nullius flagitii, avaritiae non compertum esse; hålla sina h-r rena pecuniā non moveri (C. de Off. II. § 38); dona non capere; – ngt går ngn väl i h-r (prospere succedit sub manus alicujus); ad voluntatem alicujus fluit; prospere evenit alicui; aliquis rem bene gerit.
   7. 7. en hand full, i oeg. mening: parva, exigua manus (hominum).
   8. 8. efter hand: subinde; paulatim; efter h. som de kommo ut quisque vēnit; under h. se Sälja.
   9. 9. slutligen märkes gen. plur. handa i orden: allahanda (= af alla – åtskilliga – slag): omnis generis (res), omne genus (rerum); varius (res variae); – mångahanda: multorum generum (res); multa genera rerum; varius; enahanda unius l. ejusdem generis; similis (s. ratio est fortitudinis).

1. Kommentera

• ...
• hampfrö
• hampland
• hampspöke
• hamra
• hams
• hamsa
• hamsig
• hamster
• han
• hand
• handarbete
• handaslöjd
• handboja
• handbok
• handborr
• handbäcken
• handduk
• handel
• handelsartikel
• ...