Göra, v. tr.:

  1. I. = hafva ngt för händer, taga sig för: agere; (facere, gerere); intet g., icke hafva ngt att g. nihil agere; cessare; gifva ngn att g. negotium dare, deferre alicui; i betydelsen af besvär, obehag: negotium exhibere alicui; exercere, lacessere alqm; hafva mycket att g. negotiis occupatum, districtum esse; g. sin sak väl rem callide administrare, bene gerere; här har jag fått att g. ecce negotium reperi (Pt.); här får han att g. habebit –, ubi vires, industriam exerceat; han gör ej annat än skrifver vers nihil (facit, C.) nisi versus scribit; här är intet annat att g. relinquitur, restat (id unum), ut –; nihil restat, quod facere possimus, nisi ut –; här är intet att g. nihil est, quod facere possimus; res desperata est; hvad har du här att g. quid tibi hic negotii est; hvad har du på taket att g. quid tu agis (ambulas) in tegulis?; betänk hvad du gör vide, quid agas.
  2. II. g. (= handla) så l. så: agere; facere; du gör väl bene facis; du gjorde rätt, som reste hem recte (fecisti, qui) domum profectus es; g. illa, dumt male, imprudenter facere; g. som om man vore sårad simulare se vulneratum esse; det var illa g-dt af dig male fecisti; du hade g-t bättre i att tiga potius l. melius taceres (C. de Off. III. § 88).
  3. III. (med konkreta objekt) = frambringa, förfärdiga: facere; conficere; perficere; fabricari; Gud har gjort (skapat) verlden Deus fecit mundum; g. en ring anulum fabricari; g. en rock vestem conficere; g. en stol sellam fabricari; g. vers versus facere, conficere, scribere, conscribere, pangere.
  4. IV. med pronominala l. abstrakta objekt = verkställa, bringa till stånd, åstadkomma, förorsaka o. s. v.:
    1. a. facere, conficere, efficere, perficere m. fl. verb: nu är det g-dt confecta res est; actum est; g. fred, förbund pacem facere, componere, societatem inire; g. ett löfte promittere; promissum facere; g. räkenskap rationem reddere; g. buller tumultum facere; tumultuari; g. allvar (af ngt) ad agendum venire; agere; rem aggredi; g. bröllop nuptias facere, celebrare; g. och låta facere et omittere l. relinquere, fugere, non facere; det gjorda kan ej göras ogjordt facta infecta fieri nequeunt.
    2. b. särskildt märkes, att ett göra, som blott hänvisar på ett bestämdare förut nämndt verb, i latinet vanligen antingen utelemnas eller återgifves med upprepande af detta verb: Antonius råder till krig, men det gör icke jag Antonius bellum suadet, equidem dissuadeo; jag sofver alltid roligt, men det gör icke han equidem semper bene dormio, ille non item; video, quid egeris: tum, quum dicebas, videbam (det gjorde jag redan då, – C. de Or. I. § 234; ego vero esse judico et tum judicavi –, ibdm III. § 229; dock äfven såsom i svenskan, t. ex.: etsi – non deerat in causis, tamen id non saepe faciebat, C. Brut. § 130).
  5. V. = tillfoga, bevisa, skaffa, bereda ngn (sig) ngt: facere alicui alqd; conferre alqd in alqm, afferre, inferre alicui alqd; praestare alicui alqd; afficere alqm alqa re; g. ngn väl, godt bene, benigne facere alicui; g. ngn illa male facere alicui, nocere alicui; (vexare alqm); g. ngn en tjenst, en välgerning officium praestare alicui, conferre in alqm, beneficium tribuere alicui, collocare apud alqm; g. ngn besvär, obehag negotium exhibere, facessere, molestiam afferre, incommodo esse alicui; g. ngn ett nöje gratum facere alicui; g. ngn (dat.) nytta prodesse alicui, juvare alqm; g. hvar och en rätt suum cuique tribuere; g. ngn rättvisa juste judicare de alqo; g. ngn orätt injuriam afferre, inferre alicui; injuriā afficere alqm; violare alqm; g. ngn förebråelser objurgare alqm; g. sig förebråelser se ipsum reprehendere; conscientiae angoribus cruciari; g. sig inkomster quaestum sibi facere (ex alqa re); alqd habere quaestui; g. sig samvete af ngt religioni habere alqd (facere alqd); g. sig en glad dag dare se jucunditati; genio indulgere; g. ondt se Ond.
  6. VI.
    1. a. = utgöra: facere, efficere, conficere: duo asses et dimidius sestertium efficiunt; huru mycket gör det tillsammans quanta istaec summa est (Pt. Mil. glor. 47)?
    2. b. g. till saken, g. ngn l. för ngn (mycket, litet, intet o. s. v.), betyda, bidraga, hafva en verkan –: (facere); interesse; referre; pertinere ad alqm; posse, valere, vim habere, prodesse, juvare (adjumentum afferre; adjuvare) m. m.: stemmata quid faciunt, quid prodest – –?, (Juv. VIII. 1); hvad gör det (till saken) quid id refert?; det gör (mig) ingenting, om jag dör rik l. fattig divesne moriar an pauper, (mea) nihil interest l. quid interest?; hvad gör en dag eller två quid est tantum in uno alterove die? (C. Ep. ad Att. VII. 8. 2; jfr quid est in jurejurando?, C. de Off. III. § 102; quid hunc paucorum annorum accessio juvare potuisset – kunnat g. honom?, C. de Am. § 11; quid mihi laniatus ferarum oberit nihil sentienti?, C. Tusc. I. § 104); att detta kunnat g. så mycket hocine tantum potuisse!; förskräckelsen g-de mest l. det mesta causa praecipua in (ex) terrore (terroris); terror plurimum effecit; (jfr C. de Or. III. § 224: ad actionis – laudem maximam partem vox obtinet); hvad gör det, att solen går ned – quid refert (doles, quereris), quod sol occidit?
  7. VII. med predikatsadjektiv:
    1. 1. i allm.: facere, efficere, reddere: lyckan gör sina gunstlingar blinda fortuna quos amplexa est caecos efficit; slipstenen gör jernet hvasst cos ferrum reddit acutum; – oftast måste man i latinet i sådana fall bruka kausativa verb l. omskrifvande vändningar: g. ngn glad laetitiā afficere alqm, hilarare alqm; g. summan full summam complere; g. ngns glädje fullkommen alqm gaudio cumulare; g. ngn god igen placare alqm o. s. v.; g. sig delaktig i ngt partem sumere, participem fieri alicujus rei.
    2. 2. särskildt = föregifva, låtsa, påstå: fingere; simulare; dicere; (mentiri); han g-de honom fem år yngre än han var fingebat eum quinque annis minorem.
  8. VIII. tillsammans med prepositioner:
    1. 1. af:
      1. a. g. (förfärdiga, åstadkomma) ngt af ngt: facere, fabricari, efficere alqd ex alqa re (anulus factus ex auro; amicitia ex pluribus unum efficit, C.); g. vin af vatten aquam in vinum mutare, convertere; af honom är intet att g. ille ad nullam rem aptus est, utilis erit.
      2. b. g. af = lägga, använda ngt: hvar har du g-t af knifven ubi cultrum posuisti (habes)?; hvar har du g-t af dina penningar numi ubi sunt?, quas in res numos impendisti?; han vet ej, hvad han skall g. af sina penningar numos ubi collocet, non habet; jag vet ej, hvad jag skall g. af mig quo me vertam, nescio.
      3. c. g. af med ngt: perdere, amittere alqd, abjicere alqd; g. af med sig = mortem sibi consciscere; manum sibi ipsum inferre; g. sig af med ngt = gifva l. sälja bort dare alteri alqd; vendere, abalienare, alienare alqd.
      4. d. g. mycket (g. affär) af ngn: multum tribuere alicui; magni facere alqm l. alqd; honestare alqm.
    2. 2. efter:
      1. a. g. ngt efter: imitari; aequare alqd; gör det efter, om du kan hoc tu, si poteris, imitando assequere; jag tror ej, att många g. det efter haud spero, multos idem effecturos esse.
      2. b. g. efter ngt, ngns vilja: sequi alqd; voluntati alicujus parere; obedire alicui.
    3. 3. emot: g. ngn emot offendere alqm (stöta ngn); non parere, non obtemperare alicui (ej lyda ngn); g. emot lag, befallning legi non obtemperare; legem perrumpere; contra imperium facere.
    4. 4. för: g. ngt för en sak l. person prodesse homini; adjuvare, adjumentum afferre ad rem; hvad kan jag g. för dig qua in re tibi utilis esse potero?
    5. 5. g. = drifva affärer i ngt: negotium – t. ex. frumentarium – exercere.
    6. 6. ngt ifrån sig: perficere, conficere, absolvere, peragere alqd.
    7. 7. med:
      1. a. g. ngt med ngn l. ngt = g. ngt i fråga om, med afs. på, använda ngt till ngt: alqd facere in, de re; adhibere rem, uti re l. homine ad alqam rem; qui leonem egregie pingit, idem in aliis quadrupedibus facere potest (C. de Or. II. 69); hvad skall du g. med käppen quam ad rem baculum habes, baculo utēris?, quid tibi cum baculo?; hvad vill du g. med en sådan menniska quid isto homine facias l. facies?; g. med ngt, ss. man vill alqa re, ut libet, uti; in alqa re l. de alqo uti suo arbitrio; med honom kan du g., som du vill hunc ad tuam voluntatem facile accommodabis l. totum flectes; ad tuum nutum se totum finget et convertet; det der gör du icke med (= har du ej bruk för, behöfver du ej) ista re tibi opus non est.
      2. b. hafva att g., få att g. med ngn l. ngt: rem, rationem habere cum alqo; du skall få med mig att g. me nosces, mecum tibi res erit; hvad har du l. jag med det att g. quid id ad me l. te pertinet? (ofta utelemnas verbet: illud nihil ad hoc praecipiendi genus, quem ad modum voci serviatur, C. de Or. III. 224); quid mihi cum ista re?; hvar och en har nog att g. med sina angelägenheter satis superque est suarum cuique rerum (alienis nimis implicari difficile est, C. de Am. § 45).
    8. 8. g. med ngn: conficere; vincere; superare; refutare, confutare, refellere (alqm, argumenta alicujus).
    9. 9. g. om: refingere; mutare; corrigere.
    10. 10.
      1. a. g. ngn till ngt, i verkligheten: facere, eligere, creare; g. ngn till befälhafvare för arméen exercitui praeficere, ducem eligere, sumere alqm; g. ngn till slaf in servitutem redigere alqm; g. ngn till föremål för hat, förakt, allmän uppmärksamhet in odium adducere alqm, omnium ora in alqm convertere; g. ngn till ett mål för sina smädelser, sina infall maledictis petere, dictis lacessere alqm o. s. v.
      2. b. = föregifva, påstå ngn vara: fingere, mentiri, dicere alqm esse; g. ngn till den värste skurk, brottsling, usling, fåfängaste menniska o. d. summi flagitii, sceleris insimulare alqm, omnibus probris infamare alqm; mores alicujus vanos, ignavos describere; g. ngn till mer än menniska ad caelum laudibus tollere, efferre alqm.
      3. c. g. sitt till, g. mycket till (jfr VI. b): adjuvare, adjumentum afferre; multum valere ad alqam rem efficiendam; (magnam) vim habere, afferre ad alqam rem; hvar och en g-de sitt till suam quisque operam afferebat l. conferebat.
    11. 11. g. undan: absolvere; defungi.
    12. 12. g. upp:
      1. a. eld: flammam ministrare; g. upp eld under ngt ignem subjicere alicui rei.
      2. b. g. upp en plan, ett förslag: consilium, rationem inire rei gerendae; transigere, conficere rem, negotium cum alqo g. upp en affär.
      3. c. = uppfinna: invenire, fingere.
    13. 13. g. vid en sak: rem tractare; ännu har jag ej g-t ngt vid arbetet nondum ad opus, ad rem gerendam aggressus sum; nondum operi manum imposui l. admovi; nihil de re actum est.
    14. 14. g. ngt vid en person l. sak: malo, bono afficere alqm; facere alqd alicui; hvad har du g-t vid honom quid ei l. eo, de eo fecisti?
  1. (Kommentera) Kommentera
 Donera Bitcoins! Bitcoin-adress: bc1qrjh4udzaukdh3r844d7chp7pxy0kd2znl2ua9f