Ond:
- 1. i fysisk men.:
- a. i allm.: malus;
ondt och godt bona et mala; onda tider
iniqua, gravia tempora.
- b. särskildt i
neutrum: smärtan är ej ngt ondt dolor
malum non est; göra ngn ngt ondt malum
afferre, inferre alicui; nocere alicui;
violare alqm; det gör ondt dolet; det gör mig
ondt om honom me miseret illius; det gör
mig ondt att jag ej kunnat hjelpa honom
doleo, moleste fero, me illi succurrere non
potuisse; det gjorde mig ondt, att jag skulle
lemna honom invitus feci, ut eum
relinquerem; slita ondt labores perferre;
(aspera perpeti); laborare; hafva ondt i
hufvudet, magen, bröstet ex capite, ventre,
lateribus laborare; ondt i hufvudet o. s. v.
capitis, ventris, laterum dolor; hafva ondt
af ngt laborare, plecti alqa re; alqd affert
alicui dolorem, malum; (jfr Lida); hafva
ondt af ngn alqm ferre non posse;
invidere, obtrectare alicui; skaffa bot för det
onda malum, incommodum levare, sanare,
mali medicinam afferre.
- 2. i moralisk
mening, ond, syndig, (slem), elak: malus;
improbus; turpis; onda menniskor improbi
homines; onda tankar malae cogitationes; ondt
snack turpes sermones; onda tungor
improborum, invidorum, malignorum
(hominum) sermones; improbi sermones,
rumores; hafva ondt i sinnet, onda afsigter
male cogitare; det är intet ondt deri (nihil
mali res habet); istud reprehendi non
potest; licet; onda ögon mali, maligni oculi;
det onda = vitium; mali mores; turpitudo.
- 3. = vred: blifva, vara o. irasci;
succensere; iratum esse; lätt blifva o. in iram
pronum esse, iracundum, acriculum esse.
|
|
|