Onaturlig:

  1. 1. i allm.: qui est praeter l. contra naturam; naturae repugnans, naturae contrarius.
  2. 2. = o-t grym l. lastbar: monstrosus (libido); nefarius (= skändlig – caritas, quae est inter natos et parentes nisi n-o scelere dirimi non potest, C.); inhumanus, humanitatis expers, qui omnem humanitatem exuit (= omensklig, grym – pater i.); immanis, barbarus.
  3. 3. = konstlad, tillgjord: putidus, molestus (C.); parum naturalis, affectatus, nimia affectatione corruptus, (cacozēlus), Qu.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!