Taga:
- I. absolut:
- 1. med konkret objekt:
capere (fatta, rymma); prehendere (gripa);
sumere (upptaga, välja); accipere; t.
skänker dona capere; saligare är gifva än t.
beatius est dare quam capere l. accipere;
t. byte praedam rapere, agere; praedari;
t. ngn fatt prehendere, apprehendere,
comprehendere; t. efter behag ut l.
quantum, quantum quoque modo videbitur,
sumere, haurire (C. de Off. I. § 6); man
t-r honom icke der man släpper honom (hunc
ubi reliqueris non reperias i. e. ingenio
multiplici et tortuoso est, C. de Am. §
65); t. arf hereditatem capere, h. adire
(tillträda); t. hustru uxorem ducere; t.
konung regem sumere (ex nobilitate, T.);
t. hvar sin lott suam quisque partem
sumere; tag hvad dig tillhör och gack din väg
tuis rebus sumptis abi l. tuas res tibi
habeto; t. med våld vi capere; rapere; t.
sig mat cibum sumere; t. sig en lur
somnum capere; paululum dormitare l.
connivere; t. ngt flere gånger iterare;
repetere; det tog honom = han fick lust libitum
est ei; cupido incessit eum (L.); t. ngn,
veta att t. ngn movere alqm; scire
quomodo tractandus sit; tenere venas
alicujus (C. de Or. I. 223; jfr Vg. IV. 423
sola viri molles aditus et tempora noras).
- 2. med abstr. objekt, t. ex.: t. början
initium capere, sumere; incipere; t. slut
desinere; deficere (= tryta); finem habere;
finiri; t. fart vires sumere; gliscere;
ryktet t-r fart increbrescit, percrebrescit; t.
eld ignem concipere; t. färg colorem
ducere (uvaque conspecta – colorem ducit
ab uva); t. skada detrimentum capere;
laedi; t. sig ledighet, tid otium, tempus
sibi sumere (de Or. II. 102); t. sig frihet
licentiam sibi sumere; t. sig hvila dare
se quieti; q-em sumere; t. fel errare;
peccare (in genere vitae deligendo); t. en
utgång eventum habere; evenire alqo
modo; t. undervisning discere; magistro alqo
uti; t. steg vestigium facere; jfr för öfrigt
substantiv ss. Anledning, Väg, Sigte m. fl.
- II. med adverb: t. ngt så l. så accipere
alqd in alqam partem, bene, male;
interpretari alqd (mulieris fastigium in sui
ignominiam accepit tog det ss. en
förolämpning mot sig, T.); t. ngt illa graviter,
moleste, aegre ferre alqd; durius accipere
(C. Ep. ad Att. 1. 1); indignari;
stomachari; jfr Upptaga, Taga upp; t. ngn rätt
callide tractare alqm.
- III. med
predikativ: t. fri absolvere; culpā liberare; t.
lös refigere.
- IV. med prepositioner:
- 1. t.
af:
- a. intr. = Aftaga: minui; decrescere.
- b. t. af ngn = porträttera: pingere alqm;
vultus alicujus penicillo, coloribus
imitari (edicto vetuit, ne quis se praeter
Apellem pingeret neve et cet., Hor.).
- c. t. ngt af ngn l. sig: demere, ponere
(vestem, pileum); demere, adimere, eripere
alicui alqd; t. hatten af caput nudare.
- d. t. sig af ngn l. ngt: curam alicujus,
alicujus rei suscipere; tueri alqm;
consulere alicui; curae habere alqm, alqd.
- 2. t. an: accipere; t. sig an suscipere alqd,
curam rei, alicujus.
- 3. t. bort: tollere;
delere (utplåna); auferre, intercipere
(rycka bort – abstulit clarum cita mors
Achillen, Hor.).
- 4. t. efter:
- a. = gripa efter:
captare.
- b. = efterlikna, efterfölja:
imitari, sequi (alqm, exemplum alicujus).
- c. t. efter orden ad verbum accipere, C. de
Or. II. 259; ad verba intelligere; verba,
scriptum sequi.
- 5. t. emot: accipere
(oblata, data); excipere (ruentem;
impetum alicujus); admittere, recipere
(hospites, domo, in domum).
- 6. t. fram:
promere; depromere; t. fram ett vitne
producere, citare testem.
- 7. t. för:
- a. =
hålla för ngn l. ngt: habere (pro certo,
concesso, för visst, medgifvet; res
incognitas pro cognitis habere iisque temere
assentiri, C.; non dubitare); t.
Lysimachus för Aristides qui Lysimachus sit, pro
Aristide habere (A-m salutare); t. ngn
för en främling pro hospite habere alqm;
hospitem esse putare.
- b. t. ngn för
hufvudet: arripere, corripere alqm.
- c.
taga för sig (tonvigt på verbet): viam
praetemptare; manu (terram) prehendere.
- d. t. för sig (tonvigt på för): ad se
rapere; corripere, corradere; t. för sig en
uppgift propositum sumere (sumite materiem
vestris, qui scribitis, aequam viribus,
Hor.).
- e. t. ngt, ett pris för ngt:
pretium alqod pro merce poscere; alqd
tribus sestertiis venale habere l. vendere,
facere.
- 8. t. ngt före: aggredi rem,
opus; suscipere, audere alqd; ad agendum
sumere, sibi proponere alqd; låtom oss
först taga den frågan före primum illud in
disputationem veniat, in medium
procedat; hoc primum agamus.
- 9. t. i ngt:
prehendere, apprehendere alqd; t. i
arbetet operi admovere manūs; opus
aggredi; t. i med kraft fortiter arripere alqd,
aggredi rem; vires intendere; t. ngt i
handen manu, in manūs sumere alqd; t.
ngn i handen manum alicujus prehendere;
dextram dare alicui; manūs jungere (cur
dextram jungere dextrae non licet?); t.
ngn i kragen (i vingabenet) arripere alqm
(uno alterove arrepto ceteri quiescent,
L.); t. ngn i försvar defendere, excusare
alqm; t. ett ord i en bemärkelse
interpretari; accipere; t. i akt se Iakttaga.
- 10.
t. ifrån: deducere (särskildt = subtrahera:
addendo deducendoque videre, quae
summa reliqui fiat, C.); removere (de
quincunce unciam, Hor.); t. ngt ifrån ngn
alicui eripere, adimere, demere alqd.
- 11.
t. igen:
- a. = återtaga: recipere,
reposcere; gifva och t. igen donata reposcere.
- b. = återkalla: mutare (sententiam);
retractare (scripta).
- c. t. ersättning för
ngt: compensare alqd; t. sin skada igen
damnum sarcire, explere.
- 12. t. igenom:
percurrere.
- 13. t. i hop med ngt:
aggredi opus; operi admovere manūs; t. i hop
med ngn temptare (urgere, premere) alqm;
agere cum alqo.
- 14. t. in: läkemedel l.
dyl.: sumere (medicamentum); skeppet t-r
in vatten accipit (Vg.), recipit, trahit,
bibit aquam; t. in penningar redigere
lucrari nummos; – t. in en stad capere,
expugnare urbem; t. in hos ngn deverti ad
alqm, in domum alqam; – t. ngt in i en
skrift in librum referre, inserere; t. ngn
i huset (i en skola o. d.) in domum l. domo
recipere; in domum admittere.
- 15. t.
med: adhibere; secum ducere, afferre.
- 16. t. ned: deducere, deripere (cessas d-e
horreo?, Hor.); depromere (e cella);
refigere (t. lös).
- 17. t. om:
- a. ngn om
lifvet, halsen o. d.: medium alqm, collum l.
cervices alicujus amplecti,
comprehendere.
- b. t. ngt om igen (= upprepa):
iterare; repetere.
- 18. t. på:
- a. t. på ngt
(tonvigt på verbet): tangere; contrectare;
så klart att man nästan kan t. på det
manifestum; adeo m., ut paene tangere et
manu tenere possis.
- b. ngt t-r = tär
på ngn: conficit, consumit alqm; sorgen
har t-t på honom desiderio absumptus est,
contabuit.
- c. t. ngn på rätta sidan:
callide tractare alqm; t. ngn på det ömma
temptare alqm ab ea parte, (qua
maxime tractabilis est), pungere alqm,
versare animum alicujus.
- d. t. ngn på
armen (sin arm), på ryggen o. s. v. brachio
levare, in tergum tollere.
- e. t. på l.
på sig (tonvigt på prepos.): (vestem,
pileum) sumere; (caput tegere t. hatten på);
t. en min på sig vultum sumere (fingere);
t. skulden på sig culpam praestare; – t. sig
ngt på = bekänna, erkänna fateri, confiteri
alqd; t. sig på att göra ngt suscipere alqd;
polliceri se facturum.
- f. t. ngn på
orden: credere, fidem habere alicui; – i
fråga om löfte: verbum alicujus, promissum
arripere; ut promissi fides praestetur,
postulare.
- 19. t. sönder: discerpere;
dissolvere.
- 20. t. till:
- a. absol. = tilltaga:
crescere; augeri; sjukdomen t-r till
ingravescit morbus; vinden, blåsten t-r till
ventus increbrescit.
- b. t. till att –:
incipere; instituere; aggredi; han tog till att
tänka sjelf ipse pro se cogitare, (ratione
uti) instituit.
- c. t. dugtigt, bra, för
mycket till: nimis multum dicere; multa
promittere; magna sibi proponere; nimis, in
majus rem augere; amplificare; nimium
poscere, o. dyl. – jfr Tilltagen.
- d. med
abstr. objekt: t. till vapnen, svärdet arma
capere; gladium stringere, vaginā
educere; t. till flykten fugam capessere
(capere); t. till böneboken, till tårarne ad
preces, ad lacrimas descendere.
- e. t. till
sig ad se, domo sua recipere.
- f. t. till
orda: (loqui) ordiri; då tog Crassus till
orda och sade: du tager fel – tum Crassus:
erras, inquit.
- g. t. till vara: servare,
asservare.
- h. t. ngn till ngt: sumere
(praecepit Pythia, ut Miltiadem sibi
imperatorem sumerent); eligere, creare (jfr
Välja); t. till hustru alqam uxorem
ducere; t. till man alicui nubere; t. till
föredöme exemplum l. exemplar sumere, sibi
e. ad imitandum proponere; t. till lärare
magistrum eligere (C. de Or. II. 89).
- i. t. för mycket till bästa nimis largiter se
invitare; largius aequo potare.
- k. t.
till tacke grate accipere, boni consulere
alqd.
- l. t. (vägen) någonstädes hän
proficisci alqo.
- m. t. sig ngt till: agere
alqd.
- 21. t. undan: excipere (de
numero); jfr Undantaga; eximere; tollere;
semovere.
- 22. t. upp:
- a. eg. excipere
(cadentem, lapsa); educere; tollere (reda).
- b. t. upp till en ställning: excipere;
suscipere (puerum); t. upp till sitt barn
filii loco habere; adoptare.
- c. t. upp en
beskyllning o. d.: ad crimen respondere.
- d. t. upp sången: cantum praecipere.
- e. t. väl l. illa upp: in bonam partem
accipere; male accipere, aegre l. graviter
ferre.
- f. = anföra, uppgifva: referre;
complecti.
- 23. t. ur: eximere;
eripere; t. ngn ur en villfarelse errorem eripere
alicui; t. ur faran e periculo eripere; t. sin
Matts ur skolan (e ludo evocare);
omittere (susceptum negotium, inceptum); a
negotio absistere, desistere.
- 24. t. ut:
- a. i allm.: eximere; evellere (dentem);
seligere (utvälja); t. ut ur högen, antalet
e numero eximere, excipere, excerpere
(me illorum, dederim quibus esse poetis,
excerpam numero, Hor. Sat. I. 4. 39–40;
non solum ex malis eligere minima
oportere, sed etiam excerpere ex his ipsis,
si quid inesset boni, C. de Off. III. § 3).
- b. t. ut på laglig väg: exigere (jus);
naturen t-r ut sin rätt satis declarat vim
suam natura (i något annan mening säges
C. Tusc. I. 93 natura acerbius exegisse,
quod dederat hafva utkräft sitt lån – lifvet;
jfr Hor. Ep. I. 10. 24 naturam expelles
furcā, tamen usque recurret et cet.)
- c. = utplåna: delere.
- 25. t. vid:
- a. intr.:
sequi; excipere; tenere (tenent Danai, qua
deficit ignis, Vg.).
- b. t. vid handen:
(manu) prehendere manum alicujus.
- c. t. illa vid sig: aegre, graviter ferre;
indignari; moveri (absiste moveri, Vg.).
- 26. t. åt:
- a. t. åt hufvudet, åt örat o. d.:
caput, aurem tangere; ad c. admovere
manum.
- b. t. åt sig: bibere, ducere; –
t. en beskyllning åt sig in se jactum
putare; tangi, moveri crimine alqo.
- 27. t.
åter: reposcere; resumere.
|
|
|
|
Kommentera