Välja:
- 1. i allm.:
- a. med substantiv såsom
objekt: optare, adoptare (alqm patronum,
defensorem); legere (prudenter
voluptates, C.; legere aut evitare, T. Ann. I. 12);
deligere (utse till ett ändamål – generum
alqm; locum domicilio, colloquio – till l.
för hemvist, samtal; virum optimum ad
sacra accipienda; non scivit deligere, cujus
se potissimum similem esse vellet; d.
genus vitae, C.); eligere (utvälja – ex
malis minima, C.); sumere; rerum delectum
habere; v. framför andra ceteris praeferre,
anteponere (mortem servituti); malle; låta
ngn v. optionem dare, facere alicui; ngn
får v. optio datur; optare licet; om jag
finge v., skulle jag taga honom si optio
detur, hunc potissimum eligam l. sumam;
hvem v-r du quem sumis l. optas?; v. en
bok att läsa deligere librum, quem legat,
ad legendum.
- b. med infinitiv l. indirekt
frågesats, välja att göra ngt: optare; malle
(facere, fieri); han v-de att öppna sina ådror
data optione mortis (l. quam mortem
mallet) venas abscidit; han v-de att dö ung,
men i ryktet bli odödlig (optione data,
utrum diu sine gloria an breviter cum
gloria vivere mallet) juvenis mori, fama
immortalis fieri maluit; Phaethon v-de att få
bestiga sin fars vagn – optavit P., ut in
currum patris tolleretur; jfr opto, Lat.
Lex.
- 2. om officiella val: legere
(milites – Galba dixit, se legere milites, non
emere; vir virum legit, T.; in senatum
legere, C., T.); allegere (in patricios, in
senatum, Pn.); deligere (in senatum, C.);
creare (consulem, regem, magistratus);
prodere interregem; dicere dictatorem,
magistrum equitum; Vestalem capere;
augurem cooptare; judicem eligere, capere,
sumere.
|
|
|