Hänga, v. intr.:

1. I. i eg. uttryck:
   1. a. = sväfva: pendēre; h. vid, på, i ngt de, ex, in (arbore) p.; h. i taket de lacunari pendere, dependere; h. i (vid) fötterne per pedes pendere; h. på ngns arm de l. ab humero pendere; h. med hufvudet nedåt in caput pendere; h. full af ngt aptum esse rebus (dependentibus); isen h-r i tappar glacies pendet astricta; h. ned dependere; h. till torkning in sole pendere, suspensum siccari; h. öfver imminere, impendere (alicui, capiti alicujus); h. med hufvudet capite inclinato stare, sedere o. s. v.; h-nde kinder fluentes buccae; h. med näsan öfver ngt suspendere nasum re alqa (Hor.).
   2. b. h. = sitta fast: haerere, haesitare [in luto; tela in scuto; equo haerere (nescit puer, Hor.)]; fixum esse in re; h., blifva h-nde (fast) vid, (låda vid) adhaerere, adhaerescere (ad rem; alicui rei); h. ihop cohaerere.
2. II. i oeg. användningar (af I. a. b):
   1. 1. gå l. stå och h. = vara sysslolös: otiosum stare l. ire; cessare.
   2. 2. h. efter:
      1. a. om person, med personligt objekt: haerere in tergo alicujus, lateri alicujus; sectari, assectari alqm.
      2. b. om sak: ngt h-r efter = besvärar ngn alltjemt genom sin tillvaro och sina följder: haerere; incommodorum causam esse; rem sequuntur molestiae, incommoda.
   3. 3. h. fast vid mening, plan o. dyl.: tenere consilium, sententiam, spem; perstare, permanere in sententia, in suscepto consilio; adhaerescere sententiae, justitiae (vid det man anser vara rätt); h. fast vid ett påstående urgere, premere.
   4. 4. h. i:
      1. a. om saker: haerere, inhaerere, sedere, insidere, infixum esse in alqo.
      2. b. om personer: non dimittere, mittere (negotia).
   5. 5. h. ihop:
      1. a. om personer: summa concordia l. familiaritate junctos esse; quasi ex duobus unum esse.
      2. b. om saker i allm.: cohaerere (vix cohaerebat oratio, C. Or.; haec non cohaerent, Ter.); inter se connexum, junctum esse; inter se (sibi) constare, convenire, aptum esse (quemadmodum in oratione constanti, sic in vita omnia sint inter se apta et convenientia, C. de Off. I. § 144); jungi (posteriori superius non jungitur, C. Acad. IV. § 44).
      3. c. särskildt i direkta l. indirekta frågor efter sammanhang i en sak l. rätta förhållandet dermed: huru h-r detta ihop quid est negotii?; quidnam est? [quid est de (med) altero sole, quod nuntiatum est in senatu, C. de Rep. I. cap. 10]; hoc cujusmodi est (quod – auctionis locum nullum constituunt?, C. de Leg. Agr. I. § 7; quod totum cujusmodi sit, mando tibi, ut perspicias, C. Ep. ad Att. I. 12. 1); [huru h-r det ihop, att (= kan det stå tillsammans, att) quī convenit? – qui c. in minore negotio legem timere, quum in majore neglexeris?, Sa.].
   6. 6. h. på:
      1. a. = bero på: pendēre ab alqa re; positum, situm esse, verti in alqa re; det h-r på ett hår in summo discrimine res versatur, vertitur; levissimo momento res vertitur; allt h-r derpå, huruvida – refert, interest, utrum – an; (jfr Bero).
      2. b. = söka stöd hos: ad alqm anniti; sustineri ab alqo; spectare ad alqm.
   7. 7. h. tillsammans, se hänga ihop 5 b. c.
   8. 8. h. vid: adhaerescere alicui, alicui rei; inhaerere in alqo; med sitt hjerta h. vid ngn l. ngt amplecti, amplexari alqd, alqm; non posse divelli ab alqo, dimittere alqd; h. vid ngns mun l. läppar a dicentis ore pendēre.
   9. 9. h. öfver: (periculum) impendet, imminet.

1. Kommentera

Bitcoin-adress: bc1qrjh4udzaukdh3r844d7chp7pxy0kd2znl2ua9f

• ...
• händelsevis
• händig
• händighet
• händigt
• hänemot
• hänföra
• hänföra sig
• hänförande
• hänförelse
• hänga
• hänga
• hänga sig
• hängande
• hänge
• hängbjörk
• hängbår
• hängfärdig
• hängifva sig
• hängifven
• ...