Hänga, v. tr.: suspendĕre (h. upp), i, vid, på ngt de, ex, ab alqa re; alqa re, alicui rei (infelici arbori reste suspendere, L.); h. hufvudet caput demittere, inflectere; han h-de nedre läppen labium inferius demisit; h. hufvudet (näsan) öfver boken libro suspendere nasum (Hor. Ep. II. 1. 97: suspendit pictā voltum mentemque tabellā); h. ngn på korset cruci affigere alqm; h. för, framför praetendere; h. ut suspensum proponere, exponere alqd (t. ex. tabulam).