Förhålla sig:
- 1. objektivt:
- a. absolut: en
sak f-r sig l. det f-r sig med en sak så l. så:
res est talis, ea, ita, sic, eo loco, ita
comparata, ita se habet, ea est rei ratio,
causa, condicio [så f-r det sig med hans
lärdom, hans vältalighet talis – tantula, tanta
– ejus doctrina, eloquentia est; så f-r det
sig med grunderne för denne sats his
rationibus nititur illa sententia; så f-r det sig
med vårt lif ita nostra vita comparata
est, haec est condicio vivendi; hac lege
nascimur l. nati sumus; huru f-r det sig
med din helsa quomodo vales?; så f-r det
sig med den saken – sakens förlopp – hoc fere
modo res acta est; huru f-r det sig med
det allmännas sak quo res summa loco (est)?;
det f-r sig så, som du säger sunt ista (C. de
Am. § 6); est, ut dicis (ut – nemligen att –
philosophi semper paratum habeant, quid
de quaque re dicant, C. de Or II. § 152);
med landtbruket f-r det sig så: kommer du
för sent med en sak, så kommer du för sent
med alla res rustica sic est: si unam rem
sero feceris, omnia sero feceris, Cato;
hafvet förhöll sig stilla mare tranquillum erat,
summa erat maris tranquillitas; det f-r sig
helt annorlunda, på liknande l. alldeles
samma sätt longe aliter l. secus est; alia,
simillima, eadem rei ratio l. causa est].
- b. förhålla sig till en sak så l. så: alqo
modo affectum esse ad rem (C., Varr.),
rationem habere ad rem; esse ad rem (ut
meridies ad diem, sic media nox ad
noctem); obtinere rei instar (f. sig ss.) ad rem
(terra ad complexum caeli obtinet puncti
instar, quod vocant κέντρον).
- 2.
subjektivt = uppföra, bete sig; iakttaga ett
förhållande: se gerere (in, erga, adversus alqm
alqo modo, male, bene, fortiter o. d.; –
quanto superiores simus, tanto nos
geramus summissius, C.); (talem) esse in alqm
(t. ex. justum, liberalem, clementem); se
praebere (superbum in secunda fortuna,
in adversa abjectum f. sig öfvermodigt i
medgången, i motgången klenmodigt); f. sig
tappert, välvilligt mot ngn uti virtute,
colere virtutem; uti benignitate in alqm;
f. sig oegennyttigt i en saks förvaltning in
re administranda summā abstinentiā
versari; i sitt lif f. sig rättrådigt o. s. v.
vivere juste l. justum (quocirca vivite
fortes, Hor.); f. sig troget mot ngn fidem
praestare alicui; non deesse alicui, non
deserere alqm; f. sig stilla quiescere;
quietum esse; f. sig neutral medium se
gerere; huru skall jag f. mig quid agam?; de
frågade Pythia, huru de hade att f. sig
Pythiam consuluerunt, quid facerent de
rebus suis; ss. vän l. i vänskap, i pligters
uppfyllande f. sig troget, karaktersfast, rättrådigt
amicitiam l. officium summa fide,
constantiā justitiāque servare l. colere (jfr
C. de Am. § 25); f. sig overksam, likgiltig
nihil agere; quiescere; otiosum
spectatorem se praebere.
|
|
|