Död, m.:
- 1. eg.: mors (om menniskor och
djur); om menniskor: letum; obitus;
decessus, excessus (= bortgång och blott
använda ss. detta ord); en naturlig död mors
necessaria, fatalis, naturalis (Pn.); dö en
naturlig död fato perire; en sjelfvållad död
mors voluntaria; en plötslig, sorglig,
olycklig, smädelig död mors subita, repentina,
tristis, acerba, turpis; en ärofull, hederlig
död mors clara, honesta; den kalle, bleke,
hemske, svarte d-n mors gelida, frigida,
pallida, dira, atra; d-n är slutet på allt
mors omnia delet, exstinguit; mors
ultima linea rerum (Hor.); d-n förestår mors
imminet, impendet; d-n nalkas
appropinquat; d-n kommer mors venit; suprema
hora venit; gifva, tillskynda ngn d-n
mortem dare, afferre, offerre alicui; sibi
consciscere; d-n jemnar, förliker allt ad
mortuum neque ira neque cupiditas ulla
pertinet; mors omnium communis est; gå en
viss död till mötes ad mortem non dubiam
ire, se offerre; certae se opponere morti,
Vg.; mortem obire; gå i d-n för ngn
mortem oppetere pro alqo; blott d-n skall skilja
oss åt non divellemur nisi morte
suprema; tungt, bittert som d-n mortis instar
(videtur); förblifva densamme, vara ngn
trogen, älska, hata ngn in i d-n usque ad
mortem, usque ad extremum spiritum
eundem manere, in fide manere, fidem
praestare; amorem, odium nisi cum vita ipsa
non ponere; döma ngn till d-n morti
addicere, capitis damnare; gå, föra ngn till
d-n ad mortem ire, proficisci, alqm
ducere, trahere; dö en missdådares, en
förrädares död summo supplicio affici; ita mori,
ut proditorem par est; till döds: sörja sig,
arbeta sig maerore, labore confici; piska,
plåga ngn till döds ad mortem caedere
flagellis (Hor.); verberibus necare,
summo cruciatu interficere; sjukdomen är till
döds morbus insanabilis est; jag, du är
dödsens perii! periisti! moriēre, (si
emiseris vocem du är dödsens, om du yttrar
ett ljud); ligga för d-n animam agere;
befinna sig i d-ns armar (käftar), vara d-ns
rof l. offer media jam morte teneri;
desperatum esse; han är d-ns rof, d-n har
lagt sin hand på honom de illo actum est;
bortryckas, skördas af d-n morte intercipi
(consumi, exstingui); se, smaka d-n morte
fungi; taga d-n på ngt mortis causam
habere alqd; consumi (dolore, desiderio);
påskynda ngns död mortem maturare alicui;
det blir min, hans död haec mihi mortis
causa erit, stabit; frukta, fasa för d-n
mortem timere, horrere; tanken på d-n
cogitatio mortis; göra sig förtrogen med tanken
på d-n, bereda sig till d-n mortem
meditari, commentari; (mori assuescere, C.);
i lif och död är jag din, är du min tillflykt
tuus vivus sum, tuus ero (moriens)
mortuus (hujus vivus ero, mortuus hujus ero,
Ppt.); tu mihi et vivo et morienti
confugium praebes; in te spes mea et vivi
et (morientis) mortui sita est; ad te et
vivus specto et spectem moriens; d-n
värd supplicio, morte dignus; capitalis;
med d-n afgå decedere.
- 2. oeg.: borgerlig
död: summa capitis deminutio.
|
|
|
|
Kommentera