Flykt: fuga; vild, oordnad (upplöst) f. praeceps, effusa fuga; under l. på f-n fugiens, in fuga; gifva sig på f-n, taga till f-n fugae se dare, mandare; in fugam se conjicere, se dare, se conferre; fugam petere, capere, capessere; fugā petere locum, salutem (i f. rusa till ett ställe, söka sin räddning i f-n); tänka på, bereda sig till f. fugam meditari, quaerere, moliri, parare; drifva, jaga, slå på f-n fugare, profligare, fundere, in fugam vertere, agere; f-n blef allmän passim fuga fieri coepta est; allt upplöste sig i en vild f. omnia in fugam effundebantur; vara stadd på f. in fuga esse (N. Them. IV. 3); hejda ngns f. fugam sistere (L. I. 10); fugientibus obsistere, f-tes reprimere; hjelpa ngn på f-n, befordra ngns f. alicujus fugam, alqm fugientem (pecuniā) sublevare.
Kommentera
|