Hafva:

1. I. absolut (jfr II. III. IV):
   1. 1. = hålla; hafva på sig l. hos sig, h. i sitt våld, för sina ögon o. d.: habere; gerere (h. på sig; bära); tenere (hålla; innehafva): han hade staf i handen manu baculum tenebat; hurudan rock hade han qualem gerebat vestem?; hvad är det du har om halsen quid est illud, quod collo geris?; här har jag dig teneo te (teneo te, Africa, Cs.); här har du mig en ego!; här har du en blank dukat en aureum, en, accipe (tene) aureum!; h. vapen cum telo esse; h. på knät gremio fovere.
   2. 2. = ega (om objekt utom subjektet):
      1. a. = h. egande rätt till ngt: habere; (est alicui alqd); tenere; (possidere); dominum esse alicujus rei; han har ingenting (ingen förmögenhet) rem non habet; eget; caret facultatibus; allt hvad jag eger och har quidquid habeo l. meum est; h. fullt upp hvad man behöfver omnia, quae ad vitae usum pertinent, expleta habere; jag har intet mer än födan för dagen mihi praeter usum l. victum quotidianum nihil est (superest).
      2. b. i allm.: habere, est alicui alqd; uti alqo l. alqa re; icke h. carere; han hade en rik far patre usus est divite (N.); vilja h. ngt cupere, optare, velle alqd; ej vilja h. recusare, respuere, nolle alqm, alqd; h. man nuptam esse, virum l. maritum habere; h. hustru uxorem habere, duxisse; hvad vill (skall) du h. för den käppen quanti vendis illud baculum; ”hur tomt är allt, hvad verlden har” quid habet haec vita nisi vanum et inane?; quantum est in rebus inane (Ps.)!
      3. c. = hafva funnit, inse o. d.: der har du saken audivisti omnia; rem habes, tenes; der h. vi skälet, hvarför – (motionen väcktes) en, cur lex lata sit (C.); (hinc illae lacrimae!).
   3. 3. med inre objekt:
      1. a. som utmärka delar (lemmar) af subjektet l. krafter, (bestående) egenskaper hos subjektet: habere [si nihil haberet animus hominis, (inga andra förmögenheter), nisi ut appeteret et fugeret, id quoque ei commune esset cum bestiis: habet primum memoriam –, C. Tusc. I. § 56. 57]; esse alicujus rei l. alqa re gen. l. abl. qualitatis, det vanligaste uttrycket för hafva, då ett qvalitativt adjektiv är förenadt med objektet); esse med genit. l. dat. (med objektet till hafva ss. subjekt – Galliae omnis sunt partes tres – har tre hufvuddelar; est animus tibi rerumque prudens et secundis temporibus dubiisque rectus, Hor.); h. blå ögon, långt skägg caesiis oculis, barbā promissā esse; h. dålig helsa, starkt bröst infirma valetudine, bonis lateribus esse; h. godt mod bono animo esse (bonum animum habere); h. godt hufvud praeclaro ingenio praeditum esse; h. stor sjelftillit sibi magnopere confidere; h. en hög själ, ädelt sinne magnitudine animi, probitate excellere; h. ett besvärligt lynne difficili natura esse; saken har sina svårigheter (betänkligheter) res habet difficultates, dubitationem; saken har intet värde res nihili est; hvar och en har sin smak sua cuique placent.
      2. b. som utmärka känslor, begär, tillfälliga tillstånd, förhållanden (orsaker, verkningar, följder) o. d.: habere; uti; esse med dativ; oftast med ensamma verb l. med sammansatta uttryck, hvilka äro att söka under vederbörande nomina; t. ex. saken hade en lycklig utgång res bonum l. prosperum eventum habuit; saken hade svåra följder multa mala eam rem consecuta sunt, ex ea re nata sunt; han hade en svår början duris usus est initiis; saken hade en ringa början res ab exiguis profecta est initiis; h. lust till ngt, afsmak för ngt cupere, fastidire alqd; h. välvilja för ngn alicui cupere l. studere; h. brist, öfverflöd, förråd på ngt carere, egere, abundare, instructum esse re (in omnium rerum abundantia vivere); h. ro quiescere; h. ondt i magen, i bröstet, h. feber laborare ex ventre, ex lateribus; febrim habere, febri jactari; h. nytta, glädje, sorg af ngt capere, percipere utilitatem, gaudium, dolorem ab, ex alqa re; h. den öfvertygelse, förhoppning, att – sibi persuasisse esse alqd, sperare fore ut –; h. stora kunskaper, stor beläsenhet multa scire, didicisse, legisse (multae literae in eo sunt); h. vett sapere; h. insigt i en sak rem perspectam habere; h. skäl, anledning till att – est (alicui causa, C. de Or. II. § 367), quod l. cur faciat alqd; haf tack (gratia, Ov.); gratum est; gratias ago; haf tack för din godhet bonitas tua mihi gratissima est.
2. II. med predikatsnomen till objektet:
   1. a. böjdt: habere med två ackusativer: h. ngn kär carum habere alqm; h. sig bekant (ngt l. att) cognitum habere; scire; novisse; h. ngn fast tenere alqm; h. ngt färdigt (opus) paratum, perfectum, absolutum habere (absolvisse); h. hufvudet fullt af tankar, händerna fulla af arbete curis, negotiis distringi; h. sina behof tillfredsställda desideria – expleta habere; h. det svårt (difficultatibus) conflictari, laborare; h. det smått pauperem esse; in rebus angustis vivere, versari; h. det dåligt misere, sordide vivere, victitare; h. det godt, bra commode vivere; bonis rebus frui; domum bene instructum habere.
   2. b. med neutrum af part. pf. ss. oböjligt (supinum) bildande tempora för fulländad handling: legi, legeram, legero jag har, hade, skall hafva läst.
3. III. med infinitiv: hafva att (uttryck för möjlighet, tillbörlighet, tvång):
   1. 1. habere (est alicui), qui med konj. = h. ngn som kan l. skall: non habeo, quicum colloquar (att tala med), quod edam, quod agam (att äta, att göra; de många vändningarna af hafva att göra, att göra med ngn l. ngt se Göra); du har intet att klaga, gråta öfver non est (nihil est), quod queraris, quod plores; jag har intet att anmärka nihil habeo l. est, quod reprehendam (reprehendendum videatur, reprehendere possim); h. att lefva af habere unde (quī) vivat.
   2. 2. habere med infinitiv ngn gång, då habere uttrycker möjlighet: haec habui dicere.
   3. 3. i allm. kan hafva att återgifvas med bestämda uttryck för möjlighet, rätt, pligt, tvång: posse, (licet; jus est), debere, gerundivum, genitivus possessivus med esse: jag har intet att gifva nihil ego dare possum; du har att besinna debes cogitare; tibi est cogitandum; han hade många svårigheter att öfvervinna, innan han hann sitt mål multae illi difficultates superandae fuerunt, ut eo, quo intenderet, perveniret; jag har mycket att besörja multa mihi curanda sunt; du har att lyda, jag att befalla tuum est obtemperare, imperare meum; du har ej att befalla öfver oss tibi in nos imperium non est o. s. v.
   4. 4. stundom uttryckes det subjektivt med konj. l. imperativ: konsulerne hafva att tillse att ej staten lider afbräck videant consules, ne quid detrimenti capiat respublica; du har att infinna dig här på slaget åtta fac huc venias ad horam secundam.
   5. 5. ofta lemnas det oöfversatt (liksom få, måste, söka o. dylika ord): h. att kämpa med svårigheter difficultatibus conflictari, laborare; hvad har du att befalla quid vis?; hvad har du att säga l. förmäla quid nuntias? quid fers?; hvad har du att gråta för quid ploras?; hvad har detta att betyda quid hoc sibi vult?; (quid hoc significare putem?).
4. IV. i förening med prepositioner l. adverb (i stående uttryck):
   1. 1. h. ngt af ngn: ab alqo habere (habes a patre munus; omnis motus animi suum quendam a natura habet vultum et gestum et sonum, C. de Or. III. § 216; jfr II. 38; deremot: han har af naturen ett godt hjerta naturā bonus, benignus est, der af icke står i förbindelse med hafva); detta har han af (efter) sin far hoc illi paternum est; detta har jag (= har jag hört) af min far hoc a patre audivi l. accepi.
   2. 2. h. bort: auferre; abducere; haf dina visors buller bort aufer, mitte cantus tuos.
   3. 3. h. efter sig:
      1. a. sak l. person: (post se) trahere (caudam); pedissequum, comitem habere, ducere alqm; hvem är det, som vi hafva efter oss quis est ille, qui subsequitur?
      2. b. om saker (följder): secum trahere; afferre; sequitur, consequitur rem alqd; jfr hafva med sig.
   4. 4. hafva emot:
      1. a. hafva ngt emot ngn l. ngt: alqd reprehendere (habere, invenire, quod reprehendat) in alqo; jag har ngt litet emot dig est alqd in te, quod mihi non satis placeat, quod mihi displiceat, probari non possit; jag har intet deremot non repugno, repugnabo, non l. nihil impedio C. de Off. I. 1); per me sit (licet), t. ex. jag har intet emot att du reser per me licet proficiscare; jag har intet emot att (sjelf) resa ego non recuso, quominus proficiscar.
      2. b. hafva ngn emot sig: adversarium habere alqm; h. ngt emot sig adversum habere alqd, adversa re uti; han hade naturen, lyckan emot sig, allt emot sig fortuna, natura adversa usus est; omnia ei adversa fuerunt; han hade utseendet emot sig naturam adversam (maleficam) nactus erat l. habuerat in corpore fingendo (N. Ages.); non commendabatur corporis habitu specieque; han hade skenet emot sig erant, quae eum suspectum facerent.
   5. 5. h. fram: producere, proferre (testes, testimonia).
   6. 6. h. ngt framför ngn: alqa re praestare alicui, alqm vincere, superare.
   7. 7. h. för:
      1. a. i rent yttre mening, t. ex. ngt för ögonen: ob oculos habere (t. ex. tegumentum ett täckelse); h. förkläde för sig subligaculum habere.
      2. b. h. ngt för sina ögon: alqd obversatur alicui, versatur ante oculos alicujus; ngn har ngt för sina tankar alqd obversatur menti, animo alicujus.
      3. c. h. ngt före, för sig: agere alqd, tractare alqd, versari in alqa, occupari occupatium esse alqa re; hvad har du för dig quid agis?; h. en resa för sig in animo habere proficisci; cogitare proficisci.
      4. d. h. ngt för sig = föreställa (inbilla) sig: putare; credere; sibi persuasisse; (errore alqo duci, ut putet, credat); han hade för sig, att han var den vackraste menniska på jorden sibi videbatur omnium hominum pulcherrimus esse; hur har du fått det för dig quid hoc tibi in mentem venire potuit?
      5. e. h. ngt för i. e. till lön för ngt: pretium facere rei, operae; det har han ingenting för operae pretium non faciet.
      6. f. h. ngt l. ngn för sig (= på sin sida): alqd prosperum habere; alqm fautorem habere; commendari alqa re; han hade allt för sig omnia ei secunda fuere; han hade utseendet för sig oris specie commendabatur (commendabili erat); han har alla för sig omnes ei favent.
   8. 8. h. ngt för ngn se hafva framför.
   9. 9. h. en vän i ngn, stöd i ngt: amicum habere alqm; adminiculo uti alqo; h. ngt i hufvudet mente tenere alqd o. d.
   10. 10. h. ngt igen:
       1. a. = öfrigt: reliquum habere alqd; alqd alicui restat, superest, reliquum est.
       2. b. = tillbaka: vilja h. ngt igen reposcere, repetere alqd; här hafven I mig igen en me reversum, reducem!
       3. c. = till lön, ersättning: det skall han h. igen reddetur illi; referetur ei gratia; poenam mihi dabit, luet.
   11. 11. h. ngn in: intro ducere l. vocare.
   12. 12. h. ngt inne: tenere; h. penningar inne pecuniam praesentem, numeratam tenere, habere; h. åren inne (legitimam) aetatem tenere, adeptum esse; aetate justa, legitima esse; h. sin grammatik inne grammaticam didicisse, tenere.
   13. 13. h. med sig:
       1. a. i yttre men.: secum habere, secum ducere (hominem); secum portare, ferre (rem); afferre; adhibere, adducere (ad cenam alqm); h. med sig till ngn, åt ngn afferre alicui alqd.
       2. b. med abstrakta objekt = medföra (följder): habere (habet amicitia maximas utilitates, res nihil vitii habet, C.); ferre (natura fert, ut eis faveamus, qui eadem pericula, quibus nos perfuncti simus, ingrediantur, C. Mur. 4; inter se, ut eorum usus ferebat, amicissime consalutabant, C. de Or. II. § 13); afferre (commutationem loci affert mors; quid mali affert ista sententia?); causam esse alicujus rei; i omvänd konstruktion: rem consequitur alqd, e re nascitur alqd.
   14. 14. h. ngt om (bundet, viradt om o. d.): habere alqd circum –, obligatum, circumligatum; h. en bindel om pannan, benet frontem fasciā vinctam habere; crus fasciā involutum habere.
   15. 15. h. omkring sig: circumdatum esse; stipari (custodibus).
   16. 16. h. på sig:
       1. a. gerere alqd (vestem); indutum esse alqa veste.
       2. b. h. mycket, intet på sig: multum, nihil valere; grave, leve esse; multum, nihil ad rem pertinere; magni, nullius momenti esse.
   17. 17. h. ngn l. ngt till ngt:
       1. a. i en viss egenskap: habere, uti med objekt och predikatsnomen: amicum habere alqm, amico uti alqo; h. ngt till en ursäkt, en anledning causa, excusatione uti alqa.
       2. b. = för ett ändamål: uti alqa re, adhibere alqm, alqd ad alqam rem; cogere (= tvinga) alqm ad alqd.
   18. 18. h. ngt till öfvers: alqd reliquum habere; alqd superest alicui.
   19. 19. h. undan: summovere.
   20. 20. h. under sig: alqm subjectum, ministrum habere.
   21. 21. h. upp: subtrahere, subducere.
   22. 22. h. ut: ejicere; extrahere.
   23. 23. h. öfver: reliquum habere; alqd restat, superest alicui.

1. Kommentera

Bitcoin-adress: bc1qrjh4udzaukdh3r844d7chp7pxy0kd2znl2ua9f

• ...
• hafsluft
• hafslök
• hafsnymf
• hafssvin
• hafsvatten
• hafsvik
• hafsvind
• hafsål
• hafsörn
• hafva
• hafva sig
• hafvande
• hafvandeskap
• hage
• hagel
• hagelby
• hagelskur
• hagelsvärm
• hagla
• hagtorn
• ...