Svensk-latinsk ordbok

Få, v. tr.:

I. med objekt af ett substantiv:
1. 1. (få, få sig) = bekomma, vinna, i latinet motsvaradt af ett aktivt verb med objekt:
  1. a. i allm.: accipere (= erhålla, emottaga, få af ett subjekt, som gifver l. förorsakar, t. ex. donum; vulnus, detrimentum få skada, få sår); nancisci (= få tag i, få af en slump, t. ex. manibus, quidquid nacta est, amplectitur vitis; tempestatem idoneam; causam – anledning, occasionem); invenire, colligere (= finna, vinna, ådraga sig; cognomen invenire; perniciem invenire; gloriam colligere, invenire); habere (i pret. och futura; malum habebis du skall få en olycka; id agitur, ne hostes nostra habeant); ferre (få lön l. straff praemium, mercedem, poenam; få svar responsum ferre; repulsam ferre – få afslag; promissum ferre få ngns löfte); auferre (responsum ab alqo); assequi, adipisci [få ngt ss. det önskade resultatet af sträfvande: honorem (petitum) adipisci, assequi]; obtinere (genom strid l. sträfvande få); impetrare (= genom böner utverka).
  2. b. särskilda uttryck: sortiri (= få genom lottning, på sin lott); få barn (om qvinna) parere; (om man) procreare liberos ex alqa (med ngn); få man maritum accipere (T. Germ. 19); få hustru uxorem ducere; uxor deducitur ad alqm; få (sitt) straff poenam, poenas dare, pendere (jfr ferre under a).
2. 2. i latinet återgifvet med ett neutralt l. passivt verb:
  1. a. i betydelsen bekomma, erhålla; i allm. alqd est, erit, datur, dabitur o. d. alicui (när jag får tid – quando tempus l. operae erit; ngn får ett embete munus, magistratus defertur ad alqm, datur alicui; – får ett uppdrag alqd mandatur alicui); få arf hereditas, hereditate alqd venit, pervenit ad alqm, cedit alicui; få ett bref, en underrättelse, en helsning nuntius, epistola affertur, perfertur, venit ad alqm; han fick en helsning, att han ej skulle dröja med striden nuntiatum ei est, ne cunctaretur proelium committere; han fick svar, befallning ei responsum, nuntiatum est; får barn (om mannen) filius filia nascitur alicui; aliquis augetur filio o. d.
  2. b. få = antaga, förses med ngt, i latinet motsvaradt af inkoativa (intransitiva l. passiva) uttryck, t. ex.: få skägg, fjädrar, grå hår pubescere, plumescere, canescere; få en sjukdom, en feber in morbum, in febrem incidere; (morbo implicari, corripi); få vanan att – consuescere, assuescere; få en osed, ovana mala l. prava consuetudine imbui, infici; få ett förändradt utseende mutari; commutari; verti, converti (med sakliga subjekt); få en lång näsa eludi, deludi; spe dejici.
  3. c. = blifva föremål för, t. ex.: få stryk vapulare; få tillrättavisning, förebråelser reprehendi, objurgari; få ett besök salutari; (hospes venit ad alqm, excipitur, recipitur domo alicujus); få ett råd moneri; (suadetur, consilium datur alicui); få ett styng, ett värjstyng pungi, gladio configi, confodi.
  4. d. = vinna, ernå ngt: få rätt vincere (disceptatione); få rätt i en sak causam obtinere, vincere; har jag rätt, så får jag rätt (pro jure contendenti jus dabitur); justam causam consequetur victoria; (unde jus stat, ei parti dabitur victoria; jfr L. XXI. 10. 9); alla fingo sin rätt suum cuique redditum l. tributum est; – få öfverhand (absolut l. öfver ngn) vincere (vincunt illud conducibile gratiae, Pt.; vincit utilitatem honestas, C.); superiorem discedere (e proelio); dominari (om abstrakta subjekt); hans dåliga sidor fingo öfverhand öfver de goda vitiis obruebantur, opprimebantur virtutes; – få slut på en sak negotium conficere, perficere; finem, fastigium imponere operi; – consumere (= förtära); få syn på ngt videre, conspicere alqd; få tag i ngt prehendere, apprehendere, comprehendere alqd; invenire, convenire alqm; få rätt på ngn l. ngt (= finna) invenire, reperire; (quid sit, quid velit) explorare; (= förmå ngn att gifva med sig) flectere, coercere; få bugt med ngn frangere, vincere (pertinaciam, animum alicujus); få hugg på ngn causam, ansam ad reprehendendum invenire, nancisci; invenire, quod reprehendat in alqo (m. fl. uttryck, som ses under de substantiv, som i dem ingå).
3. 3. med adverbial l. prepositional bestämning:
  1. a. få af (stället, fläcken), få bort: loco movere, pellere; amovere, demovere; aspellere.
  2. b. få ngn l. ngt fatt l. fast: prehendere, comprehendere (se Fatt).
  3. c. få fram:
    1. α. i lokal men.: expedire (promere) manum, gladium.
    2. β. få sin vilje (mening) fram: id, quod velit l. cupiat, impetrare, consequi; eo, quo intendat, pervenire; låta ngn få sin vilje fram morem gerere, obsequi alicui.
    3. γ. få sanningen fram: elicere, extorquere ab alqo verum, quid sentiat.
  4. d. få ngt i:
    1. α. i lokal men. (i halsen, i magen, i sig): sumere alqd cibi; devorare, comedere, combibere; få ett svärd i (genom) kroppen på sig gladio transfigi, transfodi, confodi.
    2. β. få ngt i sin hand, sitt våld: potiri alqa re; få regeringen i sin hand rerum potiri; få en fiende i sitt våld capere, comprehendere hostem.
    3. γ. få ngt i sitt hufvud, i hufvudet på sig: percipere, intelligere, credere (= fatta, förstå, tro); sibi persuadere (= öfvertyga sig, inbilla sig; sibi persuaserat, sibi neminem posse resistere); opinionem imbuere (id.); animum inducere, sibi proponere, decernere (= föresätta sig; certum ac deliberatum habere alqd).
  5. e. få – ifrån:
    1. α. få ngt ifrån ngn: eripere, extorquere alicui alqd.
    2. β. få ngn ifrån ngn l. ngt: avellere, abripere alqm ab alqo, a re, (quam amplexus sit); – movere, amovere, abducere (alqm a proposito – föresats).
  6. f. få igen: recuperare, recipere alqd; alqd redditur alicui; han skall få det igen in ipsum (auctorem) recidet poena, damnum; poenas dabit.
  7. g. få igenom: trajicere.
  8. h. få in:
    1. α. i lokal men.: inserere; implicare, impedire (= inveckla).
    2. β. = inkassera: recipere; redigere; redit ad alqm alqd.
  9. i. få i tu: diffindere, findere, frangere.
  10. k. få med sig: secum trahere; (om personliga objekt) ad suas partes trahere, traducere, perducere; (få med på köpet, se Köp).
  11. l. få ned: deducere, detrahere; (= svälja) haurire, devorare; han kunde ej få ned maten cibum (sumere) comedere non poterat.
  12. m. få till ngt, till att göra ngt: impellere, movere, adducere, perducere, inducere alqm, ut faciat alqd; han kunde ej fås till bekännelse confessio ei extorqueri non poterat; han kan fås till allt ad omnia adduci, pellici potest; quidvis ab eo impetres.
  13. n. få upp:
    1. α. = draga, hala upp: subducere, subtrahere.
    2. β. = öppna, spränga upp: aperire, refringere.
  14. o. få ut:
    1. α. i lokal men.: extrahere.
    2. β. få ut en fordran: accipere, exigere (quod debetur).
  15. p. få under sig: subigere; in suam potestatem redigere.
  16. q. få ur ngns hufvud ngt: eripere, evellere ex animo alicujus opinionem; extorquere, eximere alicui.
4. 4. med particip l. adjektiv ss. predikativ till objektet, t. ex. få ngt uträttadt, få ngn lös: perficere, conficere alqd; solvere alqm, impetrare ut solvatur; få ngn fatt prehendere o. d.
II. med infinitiv:
1. 1. = komma till att, vanl. i latinet att återgifva med ett verb, ss. få veta: cognoscere, comperire, resciscere; få höra audire, comperire; få lära discere; få se videre, aspicere, conspicere.
2. 2. = få lof: licet, (permittitur) alicui facere alqd; med negation ss. uttryck för förbud att återgifva med ne och konj. l. med noli, cave o. d.; du får ej tro, ej vara ond noli credere; noli iratus esse (jfr Lof).
3. 3. = nödsakas, vara förbunden: cogi; debere; i impersonel konstruktion necesse est, oportet l. med gerundivum; nu får jag gå jam eundum est; jag får beklaga – dolendum est; ofta kan detta få i lat. lemnas oöfversatt, t. ex.: han fick medgifva, han fick gifva vika confessus est; cessit.
III. med substantivt objekt och infinitiv: få ngn att göra ngt impellere, adducere, movere alqm, persuadere alicui, ut faciat alqd; vi kunde ej få honom att tiga ut taceret, impelli non poterat; han kunde fås att göra allt ad omnia facienda adduci poterat; nihil ab eo impetrari non poterat.

Kommentera

Bitcoin-adress: bc1qrjh4udzaukdh3r844d7chp7pxy0kd2znl2ua9f