Stånd:
- 1. (stående, i mots. till vikande):
hålla s. stare (non stetit solum, sed
etiam – Romanum pepulit, L. II. 6; pugna
iis constabat, id. I. 30); hålla s. (i
inkoativ mening), fatta s. sistere, resistere (r.
atque pugnam iterare, L. I. 12); hålla s.
mot fienden hostem, impetum hostium
sustinere.
- 2. = bestående, (tillvaro):
bringa till s. conficere; efficere; komma till s.
confici; perfici; geri; en drabbning kom till
s. ad pugnam ventum est; fred kom till s.
pax composita, confecta est; det var han
som bragte freden till s. ejus operā
maxime pax composita est.
- 3. = skick
(sakers); pregnant = godt skick: (status;
condicio); vara i godt s. bene paratum,
comparatum, instructum (affectum,
constitutum) esse; vara i brukbart, obrukbart s. ad
usum habilem, inhabilem esse; jfr det
vanligare Skick; – sätta i s. reficere,
restituere; reparare; hålla i s. servare,
conservare.
- 4. s. att, till att –: (facultas);
vara i s., ur s. posse, non posse; ur s. att
tala, att styra sig sjelf infans; sui impotens;
ur s. att bära bördan oneri impar; vara
ur s. att betala solvendo non esse; sätta
i stånd att – ita afficere, instruere, juvare,
exercere o. s. v., ut possit (corpus ita
afficiendum est, ut possit rationi parēre,
C.); sätta ngn i s. att betala pecuniā
juvare, instruere, ut aes alienum solvere
possit.
- 5. samhällsställning, samhällsklass:
- a.
i allm.: condicio (ställning med afseende på
frihet l. ofrihet – servorum condicio
infima est); sors, fortuna (vilkor i allm.);
locus (s. i abstrakt mening med afs. på högre
och lägre klass af medborgare); ordo (= klass
i abstrakt och i kollektiv mening); (dignitas,
fastigium värdighet, rang); befinna sig i
slafstånd, i fritt s. servum esse l. servire; in
famulatu esse; liberum esse (condicione,
statu); högre, lägre s. superior, inferior
ordo (i-is ordinis amici, C. de Am. 69);
vara öfver ngn i s. loco, dignitate
superare alqm (ibdm 71; viribus, ingenio,
specie, virtute, loco, re extremi
primorum, extremis usque priores, Hor. Ep.
II. 2. 202); många menniskor af hvarje s.
multi cujusque ordinis homines; skilnader
i s. discrimina dignitatis (L. I. 42); man
af ringa s. homo tenuis, h. ignobilis loco
(T. Ann. I. 3); man af s. homo nobilis,
illustris; född af ringa, högt, adeligt o. s. v.
stånd ignobili, obscuro, honesto, nobili
loco (genere) natus, ortus; taga en hustru
som är öfver ens s. non suae sortis
uxorem, u-m nobiliorem quam pro suo
ordine ducere; gifta sig in i ett högre s. in
superiorem ordinem innubere; – senators-,
riddareståndet (i Rom) ordo senatorius,
ordo equester, men det patriciska, plebejiska
ståndet = patres, plebs; (jfr lex Julia de
ordinibus maritandis).
- b. stånd, pl.
ständer i. e. stånd ss. riksförsamling: ordines
regni, imperii.
- 6. äkta s.: inträda i ä.
s-t uxorem ducere; nubere (om qvinna).
- 7. marknadsstånd: taberna.
- 8.
växtstånd: planta; stirps; frutex (buskstånd).
|
|
|