Minne:
- I. i subjektiv mening, såsom
själsförmögenhet (Gedächtniß) eller akt af
medvetandet (= hågkomst): memoria (utan plur.);
mens (C. Tusc. I. § 59); godt, lifligt,
säkert, starkt m. memoria acris, firma, tenax,
diuturna; hafva godt minne m-ā vigere
(de Or. II. 355), (multum) valere; magnā
esse memoriā; memorem esse; mycket
omfattande m. magna vis m-ae, infinita m.;
(magna mens, C. l. c.; de Or. II. 300);
uppöfva sitt m. m-am exercere, excitare;
m-ae studere, operam dare (de Or. II. §
300); öfverlasta m-t obruere m-am (ibdm
360); dåligt, svagt m. hebes, fluxa m.; m-t
tager af, slappas m. minuitur,
exstinguitur; m-t är osäkert, slår fel m. labat,
vacillat; m. deficit alqm; förlora m-t m-am
perdere (de Sen. 21); – lägga ngt på m-t
m-ae mandare, infigere alqd; monere,
admonere alqm de re; hafva ngt i m., i m-t
bevara ngt in m-a habere; m-ā tenere,
conservare, custodire alqd; hafva ngt i
friskt, färskt m. recenti memoria tenere
alqd; recens est m. alicujus rei; teckna sig
ngt till minnes (memoriae causā) notare,
annotare alqd; hafva ngn i m. memorem
esse alicujus; ngt är fästadt i ngns m. in
alicujus memoria, mente, in aliquorum
mentibus insidet, haeret, (penitus)
infixum est alqd; ngt sväfvar för ngns m.
menti (mentibus), animo obversatur alqd;
ngt går, faller ur ngns m. de memoria
excidit, animo excidit, ex animo effluit (de
Or. II. § 300) alqd; ngt faller ngn i m-t
(dyker upp) alicui in mentem venit alqd;
väcka ngns m. memoriam admonere,
excitare, evocare (ibdm 358, 360); återkalla i
(sitt) m., draga sig till minnes in memoriam
rei redire (de Sen. § 21); recordari,
reminisci alicujus rei l. alqd; återupplifva
m-t af, återkalla i ngns m., väcka m-t af ngt
memoriam rei renovare; in memoriam
reducere alqd; memoriam alicujus rei
afferre alicui, commovere (de Fin. V. 2;
de Or. II. 20); fördunkla, utplåna m-t af ngt
obscurare, delere, obliterare rei
memoriam; ex m-a evellere; ett blekt, svagt m.
tenuis m., vix levis umbra (aura)
memoriae; lefva i ngns m. non excidisse e
memoria, ex animo alicujus; icke hafva m. af
en sak rei alicujus memoriam amisisse; ur
m-t uppläsa de memoria pronuntiare;
memoriter (med starkt m.) pronuntiare.
- II. i objektiv men.:
- 1. abstr. (utan plur.) =
det bevarade, lefvande minnet (Andenken):
memoria; fama (= traditionen, folksägnen);
nomen (ngns namn): m-t lefver, är dödt
manet (rei, hominis) memoria; occidit,
intercidit, abolevit, exstincta est rei
memoria; m-t är ännu friskt, färskt recens
(etiamnunc) memoria est; lemna efter sig
ett (stort, vackert) m. (magnam, claram) sui
famam relinquere; hedra ngns m.
memoriam alicujus pie (inviolateque) colere,
recolere, servare; magno honore
prosequi; fira, begå m-t af en sak memoriam rei
celebrare; aldrig skall hans m. dö nunquam
eum deseret fama (Tusc. I. 110; semper
honos nomenque tuum laudesque
manebunt, Vg.); hans m. strålar klart för
efterverlden ejus memoria (virtus) posteris
clara et insignis est (de Am. 102); fädrens
m. majorum memoria; fortplanta, föreviga
m-t memoriam alicujus rei, alicujus
propagare, cum omni posteritate adaequare.
- 2. med plur., i individuel mening om det,
som är i minnet bevaradt (Erinnerung), måste
ordet återgifvas genom omskrifning af ett
abstrakt uttryck, t. ex.: han är nu blott ett
m. illius jam memoria tantum manet; han
är bland mina käraste m-n nullius ego
memoriam majore caritate usurpo (de Am.
28), nullius mihi carior memoria est;
barndomsminnen ineuntis aetatis memoria l.
res ineuntis aetatis memoriā servatae;
fosterländska m-n publica memoria; res
patriae; ärofulla m-n decŏra, laudes; ett
bittert m. res tristis memoriae.
- 3. =
minnesmärke, -vård:
- a. i allm.: monumentum;
vestigium; indicium (de Fin. V. 4); till
ett m. af – quod monumento sit alicujus
l. alicui rei (esse sui dederat
monumentum, Vg.); det finnes många m-n efter
honom, af hans verksamhet multa ejus, ejus
industriae exstant monumenta, vestigia.
- b. = minnestal: oratio in alicujus
memoriam habita l. qua recolitur alicujus
memoria; laudatio (alicujus; jfr de Or. II.
43; 341); hålla minnestal öfver ngn laudare
alqm.
- III. = vetskap, samtycke, blott i
uttrycket: med (utan) ngns minne, goda m.:
veniā (sine venia) alicujus; permittente,
concedente alqo.
|
|
|