Ideal: perfecta l. optima species, rei perfectae species (praeclara et eximia species oratoris perfecti ac pulchritudo, C. de Or. III. § 71; optima species ac figura dicendi, perfecti oratoris species – vältalighetens i., C. Or. § 2. 61); forma (C. Or. § 36; forma veritatis, ibdm § 231); effigies (perfecti oratoris, C.); honom föresväfvade ett i. af skönhet ipsius in mente insidebat species pulchritudinis eximia quaedam, quam intuens in eaque defixus ad illius similitudinem artem et manum dirigebat, ibdm § 9; tänka sig ett i. af talare fingere (constituere) oratorem cumulatum omnibus virtutibus et omnibus vitiis detractum; sträfva till i-t ad id, quod summum ac perfectissimum est, contendere; framställa ett i. exprimere formam l. speciem optimi; ej nå i-t a forma veritatis longe abesse; vara ett i. (= mönster) af ngt exemplum (fuit ille innocentiae, C. de Or. I. § 129); specimen (in eo fuit humanitatis, C. Tusc. V. c. 19); Cyropedien är ej historia, utan tecknar i-t af en rättvis herskare Cyrus ille non ad fidem historiae, sed ad effigiem juste imperii scriptus est (C.).