Iakttagelse (Iakttaga I. II.): observatio; göra en i., de i-r som blifvit gjorda i ngt hänseende observare (experiri); ea quae observata sunt in alqa re; (experimenta); jag gör både på eder och på mig sjelf den i-n, hurusom – et in vobis animadverto et in me ipso experior, ut – (C. de Or. I. § 121); skarpsinnig i. callida observatio (res callide observata).
Kommentera
|