Gro:
- 1. eg. och absolut (om fröet, som af
jordens värme och fuktighet uppmjukas,
utvidgas och utvecklar sina organ, ss. beskrifves
af C. de Sen. § 51: terra semen vapore
et compressu suo diffundit et elicit
herbescentem ex eo viriditatem; ordet Gro
är stam till Grön): germinare; herbescere;
pullulare; adolescere; (provenire, prodire,
se promittere, surgere utmärka mera: skjuta
upp); medan gräset gror, dör kon – ordspråk
om tillredelser, som börja först, när behofvet
tränger på (pacem si vis, bellum para).
- 2. gro fast, gro in, så väl om fröet som i
allm. = sätta sig fast, rota sig in:
inolescere (libro i barken – om ympqvisten –, Vg.;
jfr i oeg. men. Aen. VI. 737); innasci;
increscere; inhaerescere; coalescere
(surculus).
- 3. gro igen, i hop, om grafvar,
sår o. d.: obseri (herbis o. d.); coalescere,
coire.
- 4. ngt (harmen, sorgen, det) gror
i ngn: dolet aliquis; dolet alicui; inique
fert alqd; stomachatur, indignatur alqa
re; (dolor in venis medullisque penitus
insedit, penitus inveteravit, C.; manet
alta mente repostum judicium Paridis
spretaeque injuria formae, Vg.; iram
revolvit, T.).
|
|
|
|
Kommentera