Förakta: contemnere [= hafva dålig tanke om ngns förmåga och i följd deraf visa förakt för, ej frukta, ej akta: contemnuntur ii, qui nec sibi nec alteri, ut dicitur (= som ordspråket lyder): in quibus nullus labor, nulla industria, nulla cura est, C. de Off. II. § 36; contemnere pecuniam, mortem (jfr C. Tusc. V.), dolorem, hostes; oratorem, philosophum (ngn ss. talare, filosof]; despicere (eg. = anse för simpel, se ned på, hafva dålig tanke om en saks värde infra se putare, sese indignum putare; – ofta sammanstäldt med contemnere: despiciunt eos et contemnunt, in quibus nihil virtutis, nihil animi, nihil nervorum putant, l. c.; res humanas contemnere et despicere); pro nihilo ducere, parvi ducere (philosophi ea, quae plerique vehementer expetunt, contemnunt ac pro nihilo ducunt, C. de Off. I. § 28); vile habere alqd; negligere (= vara likgiltig för, ej bry sig om l. fråga efter gloriam negligere, l. c. § 71; f. andras omdöme negligere, quid de se quisque sentiat, l. c. § 99; n. minas alicujus, mortem); fastidire (= med förakt draga sig undan för, rata); spernere (= försaka – munera, voluptates); aspernari (försmå, afvisa); vara att f. contemnendum, spernendum esse; f. ngt mot (i jemförelse med) ngt contemnere prae alqa re; jfr Förakt.
Kommentera
|