Förakt: contemptus, contemptio (= orädd l. öfvermodig likgiltighet för ngt, trots; c. mortis, doloris; hostium); despectus, despicientia (sidvördnad; – stolt l. högsinnad likgiltighet för ngt); fastidium, fastus (= högfärd, förnämt, kallt förakt); f. för timliga förmåner rerum humanarum contemptio et despicientia (C.); (sordet res alicui); f. för sin ringare nästa, för simpelt folk inferiorum, infimi cujusque fastidium; hysa f. för ngn l. ngt se Förakta; djupt f. summa contemptio; alta despectio (C. ap. Non.); visa f. för ngt contemnere, despicere, fastidire alqd; negligere alqm; med ord, åthäfvor, handling visa f. verbis, gestu, re, quantopere contemnat et cet. alqd, declarare, ostendere; vultu, gestu fastidire, aspernari alqd; denna åtbörd uttrycker f., i den ligger f. hic gestus habet contemptum, fastidientis est; med f. contemptim (audire, accipere), magno cum fastu, fastidio; med f. bortkasta abjicere, projicere; blifva föremål för f., ådraga sig f. contemni et cet.; in contemptionem, in contemptum venire, adduci; ådraga ngn f. contemptum, contemptionem afferre alicui; med f. för yttre fördelar drog han sig tillbaka i privatlifvet contemptis emolumentis et splendore vitae in vitam privatam recessit.
Kommentera
|