Framstå:
- 1. i eg. men.: exstare, eminere;
exsistere; prostare; prominere.
- 2. i oeg.
men.:
- a. vara framstående, utmärka sig:
eminere, excellere inter aliquos, in
multitudine.
- b. = visa sig, uppträda, yppa
sig, vara klar: eminere; exsistere;
apparere; videri; ju mera man äflas att dölja
det, ju tydligare f-r det quo magis
absconditur, eo magis eminet; han framstod
såsom den egentlige ledaren af upproret ille
dux seditionis exstitit; han f-r alldeles
oskyldig i denna sak apparet, hunc ab omni
societate hujus sceleris abfuisse; han f-r
i sina loftal öfver vinet ss. en älskare af starka
drycker laudibus arguitur vini vinosus
(Homerus, Hor.); han f-r i den saken ss. en narr
multa ille dedit stultitiae signa; en ny
svårighet framstod, yppade sig nova objecta
est difficultas.