Framställa:
- 1. eg.: proponere, apponere,
exponere; sistere, prostituere.
- 2. med
ord l. bild f.:
- a. i allm. = (med ord)
uppställa, uppgifva, nämna o. d.: ponere
(quaestionem – ett spörsmål; exemplum,
argumentum); proponere (exemplum,
exemplar ad imitandum; rem vobis proponam:
vos eam – ponderatote, C. in Verr. IV. 1);
deferre (= framlägga, frambära till ngn –
querelas, preces); afferre (argumentum,
exemplum); ofta att uttrycka med ett
ensamt verb, t. ex. f. en ödmjuk anhållan
submisse petere, supplicare, quid velit,
significare; f. en fråga quaerere, interrogare;
f. klagomål queri de alqa re o. d.
- b. =
redogöra för ngt, utveckla, skildra: exponere
rem, de re (i allm.); narrare (rem = f.
sakförhållandet – breviter, dilucide);
persequi (= genomgå, utveckla); explicare
(utlägga, utförligt f.); exprimere (åskådligt f.),
adumbrare (dicendo speciem oratoris);
disputare, disserere (utreda, vetenskapligt
f.); docere, ostendere (visa, bevisa); f.
orsakerna till ngt causas exponere; quare
alqd ita sit, docere; f. pligtläran de
officio disputare; officium persequi (C. de Off.
II. c. 3); f. sitt ärende mandatum
exponere; f. sin åsigt quid sentiat, dicere,
disputare, eloqui; f. saken oriktigt mentiri.
- c. f. ngn l. ngt såsom –: describere;
exprimere oratione (alicujus mores justos,
integros – ngn ss. en redlig, oförvitlig
menniska, C. de Or. II. § 184; alqm latronem
et sicarium – ss. en röfvare och
lönnmördare, C.); f. ngn ss. orsak till hela olyckan
alicui culpae omnia vertere l. tribuere;
f. saken ss. ett brott, en olycka för
fäderneslandet in nefario scelere ponere alqd;
docere alqd patriae perniciosissimum esse.
- d. f. på scenen: inducere alqm in
scenam; i. dicentem, disputantem ngn ss.
talande, samtalande.
- e. i synlig bild f.:
ponere (nunc hominem, nunc Deum, Hor.);
fingere, effingere.
|
|
|
|
Kommentera