Frambringa:

  1. 1. om ljud ss. objekt = få fram: edere: han kunde ej f. ett ljud sonum, vocem edere (emittere) non poterat.
  2. 2. (sällsynt) = framdraga, anföra (bevis l. dyl.): proferre, afferre.
  3. 3. = gifva tillvaro, alstra, producera: ferre (terra fert fruges, viros – tales innumerabiles nostra patria tulit, C.; agri, arbores ferunt fructus; aetas fert viros); efferre (agri fruges); (proferre, sällsynt); gignere (pisces ova; gignit natura, terra); creare (natura, terra creat; artis est proprium creare alqd; errorem c. = förorsaka, anstifta); procreare (= afla; omne animal sui simile p-at); edere (fructum, fetus); serere (satus divina stirpe; quale est istuc, quod poētae serunt?, C. de Legg. I. § 1; seminare, ibdm); fundere (i riklig mängd f. – hanc copiam fudit illa aetas, C.); facere (Deus fecit – skapat – omnia; non nati, sed a Deo facti l. ficti ad dicendum, C. de Or. I. § 116); efficere, invenire (dessa tre sistnämda ord = frambringa i andlig mening, för hvilket äfven mera speciella ord, ss. scribere, dicere, fingere, pingere, kunna användas: detta stycke är det skönaste Horatius frambragt o. d. hoc carmine nihil suavius scripsit H.; hac tabula nihil pulchrius pinxit Apelles; han har ej frambragt ngt, som gifver honom rätt att kallas skald nihil nomine poētae dignum effecit, assecutus est).
  1. (Kommentera) Kommentera
 Donera Bitcoins! Bitcoin-adress: bc1qrjh4udzaukdh3r844d7chp7pxy0kd2znl2ua9f