Brist:
- 1. relativt och i allm., b. på ngt
(utan plur.): inopia (cibi; rei
frumentariae; omnium rerum); penuria (aquarum;
amicorum; virorum bonorum); b. på
penningar numorum inopia (difficultas rei
numariae – eg. penningeförlägenhet); b. på
krafter, mod defectio virium, animi; – för
öfrigt måste brist på en egenskap ofta
återgifvas dels med ett nekande l. jakande ord,
dels med omskrifningar: b. på mod timor
(det visar b. på mod timidi est –); b. på
stadga levitas, inconstantia; b. på
härdighet mollitia; b. på disciplin immodestia;
b. på måttlighet l. sjelfbeherskning
intemperantia, incontinentia; b. på bildning
inhumanitas; hafva (lida) b. på ngt carere,
vacare re, expertem esse alicujus rei.
- 2. absolut:
- a. = armod, nöd: egestas;
inopia; lida b. egere.
- b. = ngt som
fattas, då det borde finnas, l. att det fattas,
uttryckes genom omskrifning as sats: en b. af
1000 sestertier upptäcktes apparuit deesse
mille sestertios; ersätta b-n supplere id,
quod deest.
- c. = fel, ofullkomlighet, pl.
brister: vitium; mendum; delictum,
peccatum (om enskilda yttringar); vara
behäftad med många b-r vitiis laborare,
obrutum esse; det är en b. hos honom, att – in
hoc mendosus est, quod –; (detractis
omnibus vitiis et omni laude cumulatus
orator).
|
|
|