Skugga: umbra; (tenebrae):
- 1. i eg. men.:
s-n faller umbra cadit; kroppen kastar s.
(umbrat), umbram facit, (reddit) res;
umbra jacitur (Pn.); ngt gifver, skänker s.
umbram dat, praebet res; i s-n in umbra,
sub u-a; i s-n af dalen in valle umbrosa,
reducta; söka s. u-am sequi, sectari,
petere; tät s. spissa, densa u-a; ljus och s.,
s-r och dagrar på en tafla lumen et u., u-ae
et lumina (picturae); vara rädd för sin
egen s. suam umbram metuere, formidare;
följa ngn som en s. quasi u-am sequi,
persequi alqm; s-na vexla horrent umbrae.
- 2. = vålnad: umbra; s-na umbrae;
manes; s-nas land inferi; umbrarum sedes;
umbrae.
- 3. i bildliga uttryck:
- a. för
dunkel, obemärkthet o. d.: lefva, stå i s-n in
umbra, in obscuro esse (L. praef. 1), vitam
degere; ställa ngn i s-n alicui, alicujus
nomini, laudibus, laudi officere (l. c.); alqm
obscurare (tuas laudes nulla oblivio est
o-tura); kasta s. på ngn obtrectare alicui,
laudi alicujus; suspectum facere alqm;
infamiā, maculā aspergere alqm; detta
kastade s. på hans rykte hoc illi sordidum ad
famam fuit; illi dedecori fuit.
- b. för
skydd: dölja sig under ngns vingars s. alicujus
praesidio tutum esse; in umbra auxilii
alicujus latere (L.).
- c. s. i motsats till
kropp, verklighet, väsende: han är blott en
s. af hvad han varit, af sig sjelf umbra est,
non homo (stat magni nominis u., Luc.
om Pompejus; non sum, qualis eram, Hor.);
gripa, fara efter en s. af väsendet umbram
captare (nubem pro Junone captare); vi
hafva blott s-r och bilder af det sanna
umbris et imaginibus utimur (solidam juris
effigiem nullam habemus, C.); äran är en
s. gloria res vana et inanis est.
|
|
|
|
Kommentera