Skrika, v.:

  1. 1. om menniskor:
    1. a. absolut: clamare, clamitare, vociferari (ropa i allm.); ejulare, plorare, quiritare (s. af smärta l. sorg, jämra sig); conclamare (s. häftigt l. samfäldt s.); queri, conqueri = klaga, besvära sig; jfr h.; s. sig hes vocem clamando obtundere, frangere; clamando irraucescere; s. nej reclamare; s. ja clamore probare; s. af full hals maxima voce clamare; s. ”våld” de vi clamare.
    2. b. s. efter ngt: implorare, (cum) clamore, vagitu requirere alqd.
    3. c. s. emot ngn: reclamare alicui (nedtystande, ogillande); acclamare, succlamare (i allm.); occinere (corvus alicui).
    4. d. s. på ngn: inclamare, invocare alqm; s. på hjelp auxilium implorare, invocare.
    5. e. s. till: exclamare; conclamare; inclamare.
    6. f. s. ut ngt:
      1. α. = med skrik utbjuda: cum clamore venditare alqd.
      2. β. = utsprida ngt: clamare, vulgare, enuntiare, differre alqd; dissipare rumorem.
      3. γ. = berykta ngn: famā ferre; laudibus efferre; differre, diffamare; s. ut ngn ss. galen clamare (C.), clamitare (Ter.), succlamare (Qu.) alqm insanum; – jactare alqm doctum, beatum.
    7. g. s. åt ngn: alicui inclamare.
    8. h. s. öfver ngt: clamare, queri, conqueri de alqa re (de injuriis); accusare (alqm, alqd).
    9. i. s. öfver ngn: obstrepere alicui.
  2. 2. om djur: clamare (sällsynt); canere, recinere (om fåglar – parra recinens, Hor. –, grodor o. d.); rudere (om åsnor, lejon m. fl. större djur); crocire, crocitare (om korpen); grodorna s. coaxant ranae; gåsen s-r (snattrar) gingrit anser; hästen s-r (gnäggar) hinnit equus; elefanten s-r barrit elephantus; tigern s-r rictat tigris.
  3. 3. magen s-r: latrat (Hor.) venter.
  1. (Kommentera) Kommentera
Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!