Skrika, v.:
- 1. om menniskor:
- a. absolut:
clamare, clamitare, vociferari (ropa i
allm.); ejulare, plorare, quiritare (s. af
smärta l. sorg, jämra sig); conclamare (s.
häftigt l. samfäldt s.); queri, conqueri = klaga,
besvära sig; jfr h.; s. sig hes vocem
clamando obtundere, frangere; clamando
irraucescere; s. nej reclamare; s. ja clamore
probare; s. af full hals maxima voce
clamare; s. ”våld” de vi clamare.
- b. s.
efter ngt: implorare, (cum) clamore, vagitu
requirere alqd.
- c. s. emot ngn:
reclamare alicui (nedtystande, ogillande);
acclamare, succlamare (i allm.); occinere
(corvus alicui).
- d. s. på ngn: inclamare,
invocare alqm; s. på hjelp auxilium
implorare, invocare.
- e. s. till: exclamare;
conclamare; inclamare.
- f. s. ut ngt:
- α. = med skrik utbjuda: cum clamore
venditare alqd.
- β. = utsprida ngt:
clamare, vulgare, enuntiare, differre alqd;
dissipare rumorem.
- γ. = berykta ngn:
famā ferre; laudibus efferre; differre,
diffamare; s. ut ngn ss. galen clamare (C.),
clamitare (Ter.), succlamare (Qu.) alqm
insanum; – jactare alqm doctum, beatum.
- g. s. åt ngn: alicui inclamare.
- h. s.
öfver ngt: clamare, queri, conqueri de alqa
re (de injuriis); accusare (alqm, alqd).
- i. s. öfver ngn: obstrepere alicui.
- 2. om
djur: clamare (sällsynt); canere, recinere
(om fåglar – parra recinens, Hor. –,
grodor o. d.); rudere (om åsnor, lejon m. fl.
större djur); crocire, crocitare (om korpen);
grodorna s. coaxant ranae; gåsen s-r
(snattrar) gingrit anser; hästen s-r (gnäggar)
hinnit equus; elefanten s-r barrit
elephantus; tigern s-r rictat tigris.
- 3. magen s-r:
latrat (Hor.) venter.
|
|
|