Förklara:

  1. I. = göra tydligt, klart:
    1. 1. i allm.: explicare, explanare (rem obscuram interpretando, verbis); aperire (involuta et occulta); f. skrift scriptoris verba, scripta interpretari, explicare (ambiguum – tum explicatur, quum ea verba, quae desunt, suggesta sunt, C. de Or. II. § 110); f. (= kommentera) en text l. författare scripta explicare, scriptorem, poētam enarrare; (disserere de scriptis, jfr Föreläsa); f. ett ord (till begreppet) verbi vim l. notionem aperire, declarare (definiendo; jfr 2).
    2. 2. = uppvisa skälet, orsaken till (uppkomsten af ngt): causam rei repetere ex (ur, af) alqa re; rationem reddere alicujus rei; explicare, exponere causam rei, quaenam causa fuerit rei, quidnam fuerit, cur (t. ex. oleum non concrescat frigore – att olja ej fryser); causam rei aperire; f. ett ord (etymologiskt, ett ords uppkomst) verbi originem expedire, explanare, aperire, explicare, eruere, ostendere, demonstrare (Varr. l. l. V. § 5. 6. 7. 9); huru skall jag f. det quidnam causae esse putem (cur corporis curandi quaesita sit ars, animi medicina non desiderata sit – det att man sökt en läkekonst för kroppen, men ej känt behof af en sådan för själen, C. Tusc. III. 1. 1)?; talarnes ringa antal är lätt att f. quaenam causa fuerit oratorum paucitatis, facile apparet; häraf låter sig romarnes öfverlägsenhet öfver karthagerne f. ex his rebus intelligi potest, quidnam fuerit, cur Romani superarent Poenos; häraf f-as hans obenägenhet för krig hinc apparet, quid fuerit, cur a bellis gerendis abhorreret; f-a mig det quid causae esse putas?; sjelfva hans rättvisa f-des ss. l. för ett bemödande att vinna folkgunst ipsam justitiam regis ambitionem quandam esse dicebant, ex ambitione ortam dicebant (a multis ipsa virtus – venditatio quaedam atque ostentatio esse dicitur – f-as för ett slags charlataneri –, C. de Am. § 86; jfr II).
  2. II. = ss. sin mening l. vilja uttala, tillkännagifva:
    1. 1. i allm.: dicere, significare; judicare, censere; negare (f. att icke); fateri (f. = erkänna); promittere, profiteri, polliceri, minari, ostendere (f. = lofva, erbjuda sig, hota); f. sig vara beredd dicere se paratum esse; f. sin mening vara att quid velit, sentiat, se velle alqd, significare; f. att ngn skall – (= befalla) imperare, denuntiare, monere, ut faciat alqd; f. ngt vara högst orätt dicere, censere, statuere alqd turpissimum, injustissimum, nihil turpius et cet. esse; f. smärtan för det högsta onda dolorem summum malum (esse) statuere, putare, judicare, summum malum in dolore ponere; f. ngn för den visaste man alqm omnium sapientissimum judicare; f. ngn för en niding, feg menniska ignavum, improbum appellare, clamare alqm; f. sig gifva undervisning i retorik dicendi artem l. se rhetorem esse profiteri; f. sig skola komma till hjelp promittere se alicui opem esse laturum; f. sig icke skola lemna våld mot sina bundsförvandter ohämnadt ostendere se sociorum injurias non neglecturum (Cs.); f. sig ur stånd, öfvervunnen o. d. fateri se non posse, se victum esse.
    2. 2. offentligt, rättsgiltigt förklara: f. krig mot ngn bellum alicui indicere, denuntiare; f. fördraget upphäfdt foedus alicui renuntiare; f. ngn skyldig, oskyldig alqm nocentem, innocentem pronuntiare, judicare; f. ngn för fiende, landsförrädare alqm hostem judicare, hostium numero, hostis loco habere; f. ngn landsflyktig, biltog alicui aquā et igni interdicere; f. ngn fågelfri proscribere alqm; f. ngn för arfvinge heredem scribere, instituere; f. ngn för segrare citare, pronuntiare alqm victorem; f. ngn för (vald till) pretor, konsul renuntiare (r-t praeco, consul – valförrättaren – voce praeconis); declarare (consul – valförrättaren).
  1. (Kommentera) Kommentera

Förklara sig:

  1. I. om personliga subjekt:
    1. 1. i allm. = f. sin mening: sententiam, quid sentiat, expromere, diligentius, accuratius (närmare) exponere, explicare.
    2. 2. = gifva skäl för sin mening l. sitt handlingssätt: rationem reddere, cur ita sentiat, cur fecerit alqd.
    3. 3. f. sig för ngn: causam alicujus amplecti, sequi; ad causam alicujus inclinare; defensionem, causam alicujus suscipere; partes alicujus sequi, ad alicujus partes transire; f. sig för ngns mening in sententiam alicujus discedere, alicujus sententiae accedere, alicui assentiri; f. sig för ngt suadere alqd (s. bellum); dicere alqd sibi (vehementer) probari, placere; probare alqd; f. sig mot ngn alicujus adversarium, inimicum se esse ostendere; contra alqm dicere, contendere; alicui adversari; f. sig emot ngt dissuadere (legem, bellum), improbare, dicere sibi non probari, displicere alqd; non censere.
  2. II. om sakliga subjekt: saken f-ar sig, låter sig f-a res (facile) explicatur, potest explicari; det låter sig lätt f., att han ej var hemma cur domi non fuerit, haud obscurum est, facilis est explicatio, interpretatio.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!