Händelse:
- 1. i allm.: casus (i synn. då en
händelse betecknas ss. tillfällig l. olycklig:
repentinus, inopinatus, tristis, gravis,
anceps casus); res; res gesta; eventus, pl.
eventa (utgång, resultat); en diktad h. res
ficta; en verklig h. res vera, facta;
förflutna tiders, gamla tiders h-r res
praeteritae, antiquae, veteres; vetera,
praeterita, antiqua; res gestae priorum
aetatum; det var en olycklig, oväntad h. för
mig, att – incommode, praeter opinionem
mihi cecidit, quod –; en underlig h. res
mira, mirabilis; en oväntad h. har inträffat
res inopinata incidit, praeter spem l.
opinionem cecidit.
- 2. i särskilda uttryck:
- a. af en h.: forte; casu; fortuito; af en
lycklig h. forte fortuna; forte quadam
divinitus.
- b. i sådan h.: quod si acciderit; si
quid tale acciderit (C. Tusc. I. 78. 118).
- c. i h. att –, för den h. att –: si forte.
- d. h-n gjorde, fogade det så, att –: casu
factum est l. evenit, ut –.
- e. h-n (=
förhållandet, fallet) är, att –: est; det är icke
h-n non ita est l. res se habet; det är ej
h-n med honom non ille in hac causa est,
haec non illius causa est, alia causa illius
est.
- f. i alla h-r: utcunque est l. erit;
quidquid est l. erit –; utique (quid
censeas mihi faciendum, utique scribito).
- g. i motsatt h. (i vidrigt l. motsatt fall):
sin contra est l. accidit (erit, acciderit);
sin minus.
|
|
|
|
Kommentera