Hvarför:
- I. interrogativt: cur; quare;
(quamobrem, quapropter); qua (de) causa;
quid (i retoriska – intet svar förutsättande –
frågor: quid stas? o. d.); jag vet ej, h. han
ej kommer nescio quid sit, quod non
veniat?; h. icke: (i allm.) cur non (c. non
imitamur Socratem?, C. de Or. I. § 28);
quin, i frågor, hvilka till sin syftning äro
uppmaningar: quin tu paludem is
exsecasque harundinem? (Pt.); quin
conscendimus equos? (L.); quidni i frågor med
konjunktiv – h. skulle icke, egentl. = hvad om
icke = det vore väl underligt, om icke: quidni
meminerim?; h. då? quid tandem, cur
tandem?; h. så? quid ita?; h. icke, i svar
på en direkt l. indirekt uppmaning l. anbud:
quidni faciam?; (age vero; ego vero non
recusaverim).
- II. relativt:
- 1. svarande
till enskildt ord i hufvudsatsen = för
hvilket, se För; t. ex. scelus, cujus (hvarför)
arguebatur; pretium, quo emerat m. m.
- 2. hvarför, h. ock, svarande till hele
föregående satsen: itaque, quamobrem, quare (jfr
Derför).
Kommentera