Helst (superlativ till Hellre, jfr detta):
- 1. i
allm.: potissimum; libentissime; h. vilja
(se, önska) maxime velle (cupere, optare).
- 2. som helst uttryckes med vis och libet
i sammansättning med pronomina relativa och
konjunktioner l. med velle, placet, libet,
videtur (i böjligt tillstånd) tillsammans med
ord af nämnda slag, sålunda: hvem som h.,
hvilken som h.: quivis [quaevis mallem
fuisset (causa), quam ista, quam dicis,
C. de Or. II. § 15; oratio Laelii non est
melior, quam de multis, quam voles,
Scipionis – hvilket som h. af Scipios många
tal –, C. Brut. § 83]; utervis (mihi
utrumvis satis est, C.); quilibet, uterlibet; huru
stor som h. quantusvis, quantuslibet; huru
som h. ut libet, ut placet, ut videtur, ut
vis o. d.; det må gå huru som h. quorsus
volet, res cadat; det må gå huru som h.,
jag skall dock ej öfvergifva dig quorsus res
ceciderit l. utcunque erit, ego te
nunquam deseram; dermed vare huru som h.
utcunque est –; huru mycket, så mycket l. –
så – som helst: quantumvis (at tu
quantumvis tolle, Hor.); quamvis, (ss. nomen)
quamvis multum; han må vara så ung som
h. quamvis juvenis sit; jag skulle kunna
vara så vidlyftig som h., om det behöfdes
quamvis multa diceremus, si res postularet
(C. Tusc. I. 47: quamvis copiose haec
diceremus, si res postularet).
- 3. helst som:
hvilken som helst som (än): quisquis;
quicunque; huru som helst som utcunque.
- 4. =
särdeles, framför allt: praesertim:
- a. h. som
l. blott helst ss. konjunktion: praesertim quum
(quum praesertim) med konjunktiv (non est
boni parentis, quem procrearis et
eduxeris, eum non et vestire et ornare,
praesertim quum te locupletem esse negare
non possis, C. de Or. II. § 124).
- b. h.
om: praesertim si (med ind.): literas
mittatis velim, p. si quid est, quod
speremus (C.); h. när (= så ofta som)
praesertim, praecipue quum: sedulitas autem,
stulte quem diligit, urget, p. quum se
numeris commendat et arte (Hor. Ep. II.
1. 260–61).
- c. i predikatsbestämningar
l. adverbiala uttryck af kausal, temporal,
kondicional betydelse: deforme est de se ipsum
praedicare, falsa p.; quemadmodum illis
carere poterunt, his praesertim jam
noctibus (h. under dessa långa nätter, C. Cat.
II. § 23).
|
|
|