Hem:
- 1. i allm.: domus; domicilium; certa
sedes, lar familiaris, certus lar; patria =
hemland, hemort; välja sitt h. någonstädes
domicilium ponere, collocare, sedem
deligere, constituere alicubi; hafva sitt h.
någonstädes domum habere, habitare
alicubi; icke hafva ngt h. sedem stabilem non
habere; nobis lar familiaris nusquam
ullus est (Sa. Cat. 20); återvända till sitt,
sina h. domum (suam), domos suas reverti;
älska sitt h. domum amare (focum amare,
Vg.); kämpa för hus och h. pro aris
focisque pugnare; h-ts gudar penates; h-ts
fröjder gaudia domesticae vitae.
- 2. i
adverbial ställning: hem = till sitt l. sina h.:
domum; domos; hafva långt h. a domo
(domibus, patria) longe abesse; huru långt
har du h. quantum tibi viae ad domum
(patriam tuam) est?; längta h. domum
reverti cupere; domūs (patriae) desiderio
teneri; följa ngn h. domum deducere,
reducere (C. de Am. § 12); lysa h. domum
redeunti faces praeferre.