Grundsats:
- 1. teoretisk [sats, af
hvilken en annan härledes, sententia
(pronuntiatum), a qua ducuntur ceterae]: principium,
vanl. pl. principia, initia (utgå från en falsk
g. a falsis i-is proficisci, C.).
- 2. (vanl.) =
regel, som i handling tillämpas, vare sig i
moralisk eller annan mening: ratio; lex
(summa lex); institutum; decretum; fast,
orubblig certa, stabilis, firma ratio; af g.
ratione; animi judicio; certa ratione; g. för
lifvet, praktisk g. institutum vitae, vitae
degendae ratio; hafva en g. ratione alqa
imbutum esse (alqd imbibisse); hafva för
g. att instituere (med inf.), eam sequi
rationem, ut –; eo uti instituto, ut –; måtta
i allt är en förträfflig g. id arbitror
apprime in vita esse utile, ut ne quid nimis
(Ter. Andr. v. 60. 61); mediocritatis
regula optima est (C.); hans g. var: festina
lente hoc utebatur instituto vitae, ut lente
(ne nimis) festinaret (jfr Ter. Eun. 252:
imperavi egomet mihi omnia assentari);
blifva sina g-r trogen sibi constare; in
institutis manere, perstare, perseverare;
blifva sina g-r otrogen ab institutis
recedere; döma efter en g. ratione judicare
(regulā metiri), ad rationem (normam,
regulam) revocare, referre alqd; döma
mera efter sedlige än efter estetiske g-r ad
honestatis magis quam ad artis rationes
revocare judicium (honestatis magis quam
venustatis rationem habere); en man med
gode g-r vir bonus, honestus, recte
sentiens; hafva gode, dålige g-r bene, male
sentire; hafva simple, låge g-r demisse,
humiliter sentire; sakna g-r vagari errore;
nihil habere (certi) quod sequatur; nullo
uti instituto; temere omnia agere; en man
af faste g-r homo gravis, constans; en man
utan g-r homo levis, inconstans;
dissolutus (samvetslös); det är emot mina g-r
hoc a meis rationibus alienum est; non
est meum; detta må uppställas ss. den högste
g-n i vänskap haec prima l. summa lex
amicitiae sanciatur, ut – –.
|
|
|