Angå: pertinere, spectare, attinere ad alqm l. alqd; alqd attingere; aliqua necessitudine cum aliqua re conjunctum esse; det a-r mig, dig tua, mea res agitur; hvad a-r det dig quid id ad te pertinet? (divitiarum magnitudo quid ad unumquemque nostrum pertinet?, C. de Off. I. § 71); quid id tua refert l. interest? – särskildt märkes:

  1. a. relativsatsen: hvad angår honom, det o. s. v., hvilken kan uttryckas med quod attinet l. pertinet ad – (quod ad Phalarim pertinet, perfacile judicium est, C.) eller med de – (de urbibus diripiendishaec accepimus –), men i början af en period oftast återgifves genom att ställa det ord, som i svenskan är objekt till angår, främst i satsen och stärka eftertrycket medels ett quidem, t. ex. Pyrrhi quidem de captivis reddendis illa praeclara sunt – hvad P. angår, så är följande yttrande – af honom förträffligt.
  2. b. relativsatsen: hvad angår det att: quod (q. jus civile amplexus es, video, quid egeris, C. de Or. I. § 234).
  1. (Kommentera) Kommentera
Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!