Förtjent:

  1. 1. om saker (i passiv mening):
    1. a. = förvärfvad: quaesitus, partus (labore).
    2. b. = förskyld, som ngn förtjenar: meritus (gratia, poena); debitus (honor, C.); dignus; justus (solvere poenas j-as et debitas); befordra ngn till f. straff l. belöning pro merito, pro eo ac meritus est, poenas sumere de alqo; meritā poenā, merito praemio afficere alqm; tantā poenā afficere alqm, quantam patitur aequitas; han träffades af f. straff digna eum poena consecuta est.
  2. 2. i aktiv mening (om person):
    1. a. en f. man vir (de alqo, de patria) bene meritus; cujus summa exstant (in patriam, in literas et artes et cet.) merita; laude dignus; gravis (meritis gravis, Vg.): göra sig väl f. af ngn bene, optime mereri de alqo; vara väl f. af ngn bene meritum esse de alqo.
    2. b. vara, göra sig f. af (= hafva förtjent, förtjena) ngt: mereri, dignum esse (se Förtjena 3).
  1. (Kommentera) Kommentera
Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!