Förtjent:
- 1. om saker (i passiv mening):
- a. =
förvärfvad: quaesitus, partus (labore).
- b. = förskyld, som ngn förtjenar: meritus
(gratia, poena); debitus (honor, C.);
dignus; justus (solvere poenas j-as et
debitas); befordra ngn till f. straff l. belöning pro
merito, pro eo ac meritus est, poenas
sumere de alqo; meritā poenā, merito
praemio afficere alqm; tantā poenā afficere
alqm, quantam patitur aequitas; han
träffades af f. straff digna eum poena
consecuta est.
- 2. i aktiv mening (om person):
- a. en f. man vir (de alqo, de patria) bene
meritus; cujus summa exstant (in
patriam, in literas et artes et cet.) merita;
laude dignus; gravis (meritis gravis, Vg.):
göra sig väl f. af ngn bene, optime
mereri de alqo; vara väl f. af ngn bene
meritum esse de alqo.
- b. vara, göra sig
f. af (= hafva förtjent, förtjena) ngt:
mereri, dignum esse (se Förtjena 3).