Förringa: (vanl. verbis) minuere, imminuere alqd; detrahere (multum, aliquantum) de alqa re; elevare (vim – verkan –, auctoritatem rei); obtrectare laudibus alicujus (söka f., nedsätta ngns förtjenster); hans förtjenst f-as ej deraf, att han ej lyckats laus ejus non minuitur, nihil de ejus laude detrahitur, quod id, quod voluit, non assecutus est; icke förstora, utan f. sin tjenst non auget verbis suum munus, si quo forte fungitur, sed etiam extenuat (C. de Off. II. § 70).
Kommentera
|