Förre, Förra:

  1. 1. i tiden: prior; superior [förre delen (af två) prior pars; = närmast föregående superior, proximus]; pristinus [= förut varande i motsats till nu varande tillstånd för samma person l. sak; återinsätta ngn i hans f-a ställning in pristinum statum restituere alqm; det förra (förre dagens) samtalets dysterhet pristini sermonis tristitia]; vetus, antiquus (om det sedan längre tid förgångna); f-a tider vetera, antiqua; antiquitas; vetustas; jag tänker på de f-a tider cogito ac vetera memoriā repeto; f-a tiders sed mos antiquus, antiquitatis, (majorum); historien är en helsning från f-a tider historia nuntia vetustatis (C.).
  2. 2. = den förutnämnde ille, i mots. till hic = den senare.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!