Färd:
- 1. eg.: iter; profectio; cursus, (via);
långväga f. longinquum iter; (via longa);
f. till lands, till sjös iter terrestre,
maritimum; vara stadd på f. in itinere, in
cursu, in via esse; under f-n in via, in
itinere; (proficiscens); han dog under f-n in
itinere mortuus est; möta ngn på hans f.
proficiscenti, iter facienti obviam venire
alicui; önska ngn lycka på hans f. jubere
alqm salvum ire (salvum reverti); anträda
sin f. viam, iter ingredi, inire; iter
instituere; ställa, styra sin f. någorstädes hän iter
dirigere, contendere alqo; iter (tenere,
Vg.) facere alqo, per –; fara sina f-e ire,
quo intendit l. instituit; ofta blott =
abire, proficisci; f-n går genom skogar per
silvas iter est; huru har f-n gått?
quomodo iter fecistis?; num iter secundum
habuistis?; f-n är slutad confectum est
iter; har ngt händt er på er f. num quid
vobis in itinere l. iter facientibus novi
accidit?
- 2. i särskilda l. oeg. uttryck:
- a.
fara den sista f-n (= dö l. jordas): diem
obire supremum; decedere, e vita
excedere; efferri (utbäras); följa ngn på hans
sista f. funus alicujus comitari, prosequi;
exsequias ire alicui.
- b. gifva sig i f.
med ngn: rationem contrahere cum alqo;
implicari cum alqo, rebus alicujus.
- c.
gifva sig i f. med ngt, vara i f. med ngt:
aggredi rem, suscipere alqd; versari in
alqa re; agere alqd; äfven med enkelt verb
i pres. l. imperf.: han var just i f. med att
läsa brefvet, då jag kom legebat (quum
maxime) epistolam, quum ego intrabam.
- d. vara på färde: agi; geri; hvad är
på f. quid est?; quid agitur?; quid
tandem novi?; det är ingen ting, ingen nöd på
färde nihil periculi est; omnia quieta sunt.
|
|
|
|
Kommentera